Ty the Tasmanian Tiger

Ty the Tasmanian Tiger är ett plattformsspel som utspelar sig i Australiens vilda natur. I rollen som Ty ska spelaren hjälpa hans vänner att stoppa en elak fågels jakt efter en övermäsklig kraft. Det vill säga det klassiska världsherraväldescenariot.

Grafiken i spelet är helt okej i alla avseenden förutom texturerna. Där kan det ibland se lite suddigt ut på sina håll. Ljussättningen är även den lite tam på vissa platser i spelet där man kunde ha fått en mycket bättre stämning om allt inte hade sett så blekt och matt ut. I övrigt så klarar spelet sig ganska bra mot andra plattformsspel. Animationerna är mycket välgjorda och det märks att man har lagt ner lite extra arbete för att få figurerna i spelet att ha en passande karaktär. Den grafiska stilen ser ut att vara till största delen inspirerad ifrån tecknade serier och det lyckas det bra med att efterlikna.

Ljudeffekterna i spelet är bra och ganska varierande. Allt ifrån det vinande ljudet som uppstår när man kastar sin bumerang till plaskande ljud när man vadar igenom ett vattenbryn finns representerade. Talet i spelet är även det av mycket god kvalitet, vilket är lite ovanligt för ett plattformsspel. Riktiga australiensiska röstskådespelare har hyrts in för att få allt att bli så autentiskt som möjligt. Mycket dialekt och australiensisk slang är att räkna med.

Spelkontrollen är lätt att lära sig och att använda men erbjuder ändå tillräckligt många rörelser och finesser för att ge en känsla av djup. Banorna man besöker är stora och fyllda med varierande partier och kräver därför lite olika metoder för att klaras av. Ofta är det en blandning av klassiskt plattformshoppande och inslag av äventyrande. En sak som gör att äventyrskänslan bibehålls lite är att de stora banorna inte är linjära utan ger spelaren möjlighet att ta en genväg eller avstickare för att leta gömda hemligheter. Lite pussellösning finns också, men den är inte så speciellt komplex. Allt som oftast handlar det om att samla ett visst antal av ett visst föremål för att låsa upp nya saker eller kasta sin bumerang på knappar och liknande. Historien drivs framåt med hjälp av mellansekvenser mellan och i banorna där spelaren får veta vad som behövs göras härnäst.

För att summera det hela så kan man säga att spelet är ett tappert försök att utmana de stora namnen på marknaden vad det gäller plattformsspel, men utan att nå riktigt enda fram. Trots inslag som kan verka nya för plattformsscenen är det till största delen en upprepning av gamla koncept. Dessutom så är hela spelupplägget ganska simpelt vilket förmodligen kommer att avskräcka äldre spelare. Däremot så tror jag att det kan vara en intressant titel för de lite yngre spelarna som inte är mätta på den klassiska plattformsmodellen med samlande av en massa föremål och som är tillräckligt gamla för att uppskatta de utmaningar som det extra äventyrandet erbjuder. Det enda man egentligen kan varna för när det gäller en yngre åldersgräns är att den australiensiska engelskan kan vara ett hinder, även om det i många fall går utmärkt att lista ut vad som ska göras ändå.