Visste du att...
5

Spikeout: Battle Streets

Vill du slösa slänga pengarna i sjön är det här en bra titel för det ordspråket.

Spikeout Battle Street är en uppföljare till det gamla arkadspelet Spikeout från Sega. Det tillhör en nuförtiden mycket ovanlig genre som var enormt stor för länge sedan i och med spel som Double Dragon och Final Fight. Genren gjorde en comeback i och med Segas mycket populära Streets of Rage-serie och jag har personligen suktat länge efter en ny kvalitetstitel i gå-omkring-och-slåss-segmentet. Gissa om jag blev besviken!

Spikeout Battle Street har så många brister att jag inte vet vart jag ska börja. Grafiken ser som bäst ut som ett fult Dreamcast-spel och ljudet är så dåligt att det ger mig huvudvärk. Kommentatorn i spelet skriker ”coooool!” med en gräslig röst efter varje avslutad kombinationsattack och dessa utgör ungefär 90 procent av spelet. Animationerna är stela, onaturliga och fula. Texturerna och bandesignen är totalt fantasilös, ointressant och enformig. Karaktärerna i spelet ser ut att vara hämtade ur en dålig musikvideo från 80-talet och animationen när sin karaktär springer är så absurd att man vet inte om man ska skratta eller gråta.

Det viktigaste med ett spel är självklart spelkänslan men även där faller Spikeout Battle Street helt platt. Allt man gör i spelet är tar sig från en punkt till en annan och slår sig genom hav av opersonliga fiender på vägen. Till sin hjälp får man en stor karta som alltid finns på spelskärmen, men eftersom vägen alltid är kort och enkelriktad är kartan totalt meningslös. Det finns ett fåtal olika slagkombinationer, ett grepp och en specialattack att välja bland. Det räcker dock att man gör samma enkla grundläggande knapptryckning för att klara sig genom så gott som hela spelet. Spelet har bossar med lite mer energi än de vanliga fienderna och när man vinner över dem så springer deras undersåtar iväg av rädsla och finns det en vägg i deras väg så är deras AI (artificiella intelligens, det vill säga hur datorn själv agerar) så dålig att de fortsätter springa rakt in i vägen tills man dödar dem.

Spikeout Battle Street går att spela tillsammans med en kompis vid samma TV eller med upp till tre över Xbox Live, men spelar man två samtidigt delas skärmen av någon konstig och helt onödig anledning på mitten så att det blir svårt att se vad som händer.

Spelet klassas som ett arkadspel men detta ser jag som en förolämpning mot genren. Ett arkadspel är i grunden ett spel med enkel spelkänsla, men är det istället enkelt på grund av bristande spelinnehåll och kvalitet är det inte ett arkadspel utan ett skitspel. Spikeout Battle Street balanserar på gränsen till att få klassas som ett spel överhuvudtaget i min åsikt då spel som är så här dåliga inte borde få släppas till dagens avancerade spelkonsoler. Köper du det här spelet kommer du att bli enormt besviken, det kan jag garantera.