Saints Row 3

Saints Row ses ofta på som Grand Theft Auto Light, men det är just det som har gjort spelet riktigt kul att spela. GTA är – trots att det sällan hamnar i fokus – berättade och har en röd tråd. Saints Row har skippat finliret och har varit mer run and gun. Lite som Syphon Filter är för Metal Gear Solid. Varför måste man ha en massa handling, det är ju att spela som är det roliga? Det här tilltalar mig, jag vill spela kort och gott.

I stället för handling har det fokuserat på stereotyper, lite pimpiga snubbar och storbystade tjejer. Jag såg för övrigt lite galla spys över spelet redan innan kvinnan med kritiken hunnit spela spelet skulle jag tippa. Sexistiskt; ja, det är det, men på ett humoristiskt sätt så som till exempel Two and a Half Men. Nu är det inte bara lättklädda damer, utan det springer runt en ofantlig mängd S&M-snubbar i någon form av mer naken än påklädd läderoutfit. Så, något för alla att titta/gnälla på.

Nu till själva spelet, vilket är det viktiga. Handling har adderats i högre grad och den irriterade mig lite initialt. Jag ville bara ut och skapa kaos i samhället och ta över gängvärlden. Handlingen kommer inte i vägen som jag var rädd för, men den fortsätter störa här och där. Som tur är har utvecklarna en enorm humor och det kastas in populärkulturskämt här och där. Bara en sådan sak som att de har med Hulk Hogan i rollen som en mexikansk wrestler är ju ovärderligt. Att handlingen flyttas in i datorer och till månen är lika underhållande som fascinerade. Inte trodde jag att jag skulle spela Tanks från Atari 2600 till exempel. Humorn vinner över ökad handling och en del andra småsaker som irriterar, kommentarer som ”I am your father” gör spelet.

Okej, nu till själva spelet. Spelaren intar rollen som en gängmedlem med höga ambitioner och ett hjärta av guld – hur förklarar vi annars att han blir ledsen när han måste döda en digital enhörning i ett textäventyr? Trots sitt gyllene hjärta kör han dock över alla som kommer i vägen, skjuter vem som helst och snor gamla damers bilar – efter att han dragit på dem ett par rejäla smällar dessutom. Den öppna världen har uppdrag lite här och där, det gäller att tjäna pengar och sedan investera dem i vapen, uppgraderingar och förbättringar av sig själv. Gör spelaren rätt, då är man i slutet av spelet kung av staden.

Saints Row är fortfarande inte GTA, men det är inte en dålig sak, det är en annan variant av samma genre som du inte bör missa – om du inte saknar humor, gillar genren och har åldern inne det vill säga.