Dreambreak berättar en historia i ett alternativt USSR efter Kalla Kriget, spelaren iklär sig rollen som vaktmästare på en bar som snabbt finner sig mitt i mystiska omständigheter som innefattar säkerhetstjänsten och motståndsrörelser.
Dreambreak är ett tvådimensionellt äventyr uppbyggt av skön pixelgrafik med en självsäker färgpalett. Musiken lutar sig tungt på synthen, spelets presentation är verkligen retro. Spelaren rör sig styltigt efter ett osynligt rutmönster och kan interagera med alla objekt som har färgen orange. Just den detaljen om vilka objekt som är interaktiva gör utforskandet lättsamt, inga krav på att gå runt och försöka använda allt runt omkring en.
Dialoger kickas igång automatiskt och användbara föremål sparas och används på ett väldigt enkelt sätt. Spelets pussel är enkla till förmån åt att handlingen ska rulla vidare i högt tempo. Skottlossningar är av den simplaste formen, dock kan man höja svårighetsgraden på just denna del av spelet ifall man önskar få något mer att bita i.
Tyvärr är kontrollen väldigt bökig. Det går inte att gå från sprint- till promenadhastighet utan att stanna upp först. Man måste också stå helt stilla för att få interagera med objekt, det är mycket mer frustrerande än man tror eftersom varje handling följs av en kort animation där spelaren ska vända sig utåt mot kameran. Plus att musiken inte loopar särskilt snyggt och här och där dyker det upp små grafiska buggar.
Dreambreak har en attraktiv atmosfär och en handling man gärna vill veta slutet på. Var beredd på att anpassa dig efter kontrollen först bara.