Text: Millenia
Jag är en ärlig människa, och i ärlighetens namn så avslöjar jag att jag inte är något större fan av genren pusselspel, då spelet Denki Blocks kom på förslag så gjorde jag ett försök att omvända mig. Resultatet blev inte det väntade, jag föredrar fortfarande
äventyr och RPG och vet med stor sannolikhet att jag och pusselspel inte är gjorda för varandra.
Trots min klena bevandring inom pusslandets ädla konst vet jag att historier om varför man pusslar tillhör ovanligheterna, det är ingen som vet varför fallande block ska sorteras i Tetris, men det känns inte helt nödvändigt för spelets gång att veta vad som lurar där nere. Hur som helst så finns det en story i detta spel, lång är den inte och frågan är väl om den är speciellt nödvändig. Du har i alla fall hamnat på en ö och inte vilken ö som helst, utan pusselön. På denna pusselö så hyser invånarna stort nöje i att pussla – någonting som namnet i och för sig redan förklarat men, låt oss gå vidare. Öbornas favoritspel är, just det, du gissade rätt, Denki Blocks! På ön finns det ett gäng olika ”mästare” på denna pusselform och du ska självklart försöka lösa deras pussel. Det visar sig senare vara väldigt mycket lättare sagt än gjort.
Det börjar lätt
I min iver att få berätta den medryckande och otroligt spännande handlingen har jag gjort det stora misstaget att inte berättat för er hur spelet spelas, för varje pusselspel har sin egen stil och brukar alltid vara svårt att förklara i ord. För er skull gör jag då mitt yttersta.
På spelplanen finns det olikfärgade ploppar i allehanda former, dessa skall försöka paras ihop med likfärgade och när samtliga ur varje färg har kontakt med sina likasinnade så är banan klarad. Kan låta enkelt och så är det även till en början, men när du börjar komma upp på de högre nivåerna så är det större chans att Gameboyen åker i väggen än att banan spelas färdigt. I alla fall när det gäller mig, men som jag tidigare sa så är jag ingen pusselmänniska, även om jag älskade Kurukuru Kururin – men det var en helt annan sak. Denki Blocks gör mig bara aggressiv, för när plopparna är alltför nära varandra och skall flyttas utan vidrörning med någon av samma kulör så är det för det mesta oundvikligt med en kollision och på de högre nivåerna så innebär en förtidig förening att det är kört. Det går inte att komma igenom trånga passager och man måste börja om, det gillar jag inte och jag tvivlar på att jag är ensam om den åsikten.
Karaktärsdesignen i detta spel lockar till avspända skratt mellan frustrationerna över olösliga pussel. Först och främst så har vi Jessop, trollkarlen, han lär dig det mesta och har stora likheter utseendemässigt med allas våran jultomte. Observant som jag är, har jag lagt märke till att han rör mustaschen när han talar med dig – det är Jessop som förklarar hur allt går till samt håller ett vakande öga över dig. Jessop har man dessvärre aldrig möjlighet att spela med, utan man får välja på två andra filurer, men det är verkligen inget fel med dem heller.
I jämställdhetens namn så är det en pojke och en flicka man kan välja, vars namn är helt upp till dig – fantasilös som jag är som heter tjejen jag lotsat runt på ön Sofia. Hennes utseende är allt annat än normalt, föreställ er ett bländande leende som tar upp halva ansiktet, kisande ögon och en liten uppnäsa. Dessutom har hon ett orangefärgat hår och en gul klänning med ett prydligt hjärta på. Nämnde jag att karaktärerna var udda?
Den manliga karaktären har ett någorlunda mer normalt utseende, hans leende är mindre och klädseln är mindre udda, fast jag har i och för sig inte sett någon med det utseendet heller.
De Denki-mästare du möter i spelet är minst lika udda och lockar även dem till skratt. Vill du ha ett humoristiskt spel så kanske du bör kasta ett öga eller två mot Denki Blocks om du får syn på det i spelhyllan.
Spelet är inte förskräckligt, det ligger i den grå medelklassen och kommer antagligen inte att få något större utrymme i historieböckerna. Själva pusselmomentet är helt enkelt för trist, det är svårt och när det är för svårt blir det tråkigt. Kanske Mensa kan finns stor glädje i detta spel, men jag har inga planer på att gå varken gå med i Mensa (Man måste bli antagen Sofia och kravet är ett IQ på 145-150 typ/Red) eller att spela detta spel mer. Som jag tidigare nämnt många gånger är jag ingen pusselmänniska och det är kanske därför jag har svårt att finna glädje i detta spel, har du vunnit på Bingo lotto och känner för att utöka din samling med ett pusselspel så varsågod.