Långa bollar på Bengt. VM stundar och fotbollsspelen duggar tätt.
Under Playstation-eran så var Konamis ISS den evige uppstickaren mot giganten FIFA. De båda serierna utkämpade stora slag varje år när de årens upplagor dök upp i butikerna. De allmänna meningen var att ISS hade bäst kontroll medan FIFA kontrade med aktulla, kompletta spelarligor.
När det var dags att ta serierna över till Playstation 2 gick något snett. ISS hade totalt tappat sin sköna kontroll och spelet var inte länge särskilt snyggt, även om de andra premiärspelen till PS2 inte heller var några grafiska mästerverk. Tiden gick och Konami släppte mästerverket Pro Evolution Soccer och nu tänkte man att allt ordnat upp sig för företaget. ISS 2 skulle komma att bli fantastiskt. Nu sitter jag här med facit i hand och kan sorgset konstatera att även ISS 2 är ett hafsverk med flera jobbiga missar.
Till att börja med ger ISS 2 ett ganska solitt intryck. Menyerna är snygga, smidiga och snabba. Dessutom är de tämligen lättförståeliga för de som vill ha en snabb arkadmatch, istället för att harva sig igenom FIFA-seriens alla krångliga menyer för att ens komma igång att spela. Det är dock när spelet kommer igång som man märker att inte mycket hänt sedan sist och det som har förändrats gör knappast spelet bättre.
Det är nämligen främst två saker som sätter käppar i hjulet för den perfekta fotbollsupplevelsen. Det första är att spelet är svårt att kontrollera, det finns till exempel en knapp som du trycker in när du vill att din spelare ska springa fortare men när knappen väl är intryckt är det smått omöjligt att styra honom – realistiskt: Kanske, roligt: Nej. Skottfunktionen har dessutom alltid en förmåga att hänga upp sig, räkna med att det tar åtminstone en sekund efter det att du tryckt på skottknappen innan din spelare hafsat iväg bollen, detta är förödande då det förstör chanserna att få till ett smidigt och effektivt anfallsspel. Likaså gäller detta passarna som aldrig tycks kunna skjutas iväg i rätt hastighet och leder således till att din motståndare oftast inte har några problem att plocka upp bollen från dig.
Det andra stora problemet tycks vara en nostalgisk kvarleva från de tider då alla fotbollsspel hade detta problemet. Det handlar helt enkelt om att det är mycket svårt att välja vilken spelare man vill spela med. I vanliga fall brukar det endast vara att trycka på x-knappen så styr man spelaren närmast bollen. I ISS 2 så resulterar ett tryck på x-knappen, åtta gånger av tio, att du får hålla till godo med en spelare som inte alls är inblandad i sammandrabbningarna och som står flera meter bort. Detta resulterar i att det är mycket svårt att försvara, särskilt då också när de datorstyrda försvarsspelarna i ditt lag gillar att stå och hänga nere vid mittlinjen, istället för att försvara målet.
Allt är dock inte nattsvart i ISS 2. Det fungerar hyfsat i tvåspelarläge och grafiken är, trots att den inte är särskilt detaljerad, både snabb och smidig och det finns gott om valmöjligheter när det gäller kamerainställningar och repriser. Kan man också leva med nackdelarna ovan så kan man finna riktigt mycket nöje i spelet. Problemet är egentligen inte att ISS 2 är så väldigt dåligt, det är snarare att konkurrenterna är bättre. Både FIFAs VM.spel och Konamis egna Pro Evolution Soccer är bättre val om du är sugen på att lira boll. Det är lite tråkigt med tanke på vilken status ISS-spelen hade i slutet av 90-talet och bevisar att det är lika viktigt som spelutvecklare att hålla koll på vad konkurrenterna gör, som att själva anstränga sig till det yttersta när det gäller att skapa ett bra spel. ISS 2 är i grunden ett roligt arkad-fotbollsspel men av någon anledning har man lagt till vissa realistiska detaljer i gameplay som drar ner helhetsupplevesen. Det är inget dåligt köp men det finns bättre spel att lägga pengarna på till Playstation 2.