Visste du att...
7

Crackdown

Gängen har tagit över i din stad och det är nu upp till dig att återställa ordningen.
Crackdown kommer från hjärnan bakom Grand Theft Auto och Lemmings säger Microsoft i det medföljande brevet när det anländer i min brevlåda. De säger även att det är nästa generations actionspel. Det låter ju minst sagt som något man bara vill slänga in i sin Xbox 360 och spela. Men det har surrats mycket om spelet innan det ens har dykt upp. Många har rynkat på näsan och att Microsoft inkluderar en betatestsnyckel till Halo 3 när man köper spelet har det fungerat som bränsle till elden för skeptiker. Krävs det att de sockrar spelet med en betanyckel för att någon ska köpa det har det sagts. Jag spelade det som hastigast för drygt ett halvår sedan och var inte imponerad. Det i kombination med allt snack på nätet gjorde att jag inte hade speciellt stora förhoppningar på spelet när det placerades i min högljudda spelkonsol.

När spelet sätter igång är det i polisens garage där man kan välja mellan tre bilar. En sportbil, SUV och en lastbil. Alla har sina för- respektive nackdelar. Sedan bär det av till staden som tagits över av olika gäng. De äger alla sitt territorium och håller staden Park City i sitt våld. Det gäller för spelaren att ändra på det här, undanröja gängen och se till att staden blir en idyll.

Det finns flera startpunkter inom varje område, vilka är polisens vapendepåer. De har tyvärr tagits över av gängen och det gäller att först frita dem innan de kan nyttjas. När ett sådan har intagits kan man flytta, eller teleportera, sig mellan dem för att spara tid och slippa lägga en massa fiktiva mil under sitt bälte. De här depåerna ligger ofta mycket mycket högt upp på skyskraporna och det är lättare sagt än gjort att bara komma upp till dem. Man får hoppa och klättra för att nå toppen. När man börjar spelet klarar man bara av mindre skutt, men karaktären blir bättre och bättre i ett klassiskt rollspelsmaner. Egenskaperna plockar man upp längs vägen eller erhåller via sina handlingar. De man plockar upp, eller hittar högt upp på hustaken allt som oftast, finns självklart i ett visst antal. Att hitta alla nog få förunnat – eller knappast något som så många orkar med.

Under tiden man spelar får man meddelande om var bossarna håller hus, sedan är det bara åka dit och visa vem som bestämmer. Det är du för övrigt om det var oklart. Att neutralisera en boss är inte så svårt, inte på någon nivå faktiskt. Det är trupperna fram till man når bossen som är det svåra. Och ärligt talat är inte det heller så värst svårt. Man lär sig snabbt hur man klara sig undan attacker och det är först i den sista delen av staden som det börjar bli lite trubbel på sina ställen.

Precis som i Grand Theft Auto och andra spel kan man hugga tag i vilken bil som helst genom att kasta ut förare och köra iväg. Ger man sig på civila personer är det dock inte så uppskattat, man är ju trots allt lagens långa arm. När man kör bil kan man göra racinguppdrag och få lite bättre bilföraregenskaper med mera. Tar man över ett visst antal gängbilar låser man upp en achievement. På tal om achievements, eller prestationer som min svenska Xbox Live-sida säger, så är de fördelade på ett bra sätt. Jag klarade spelet och har införskaffat mig 360 av 1000, utan att ens jaga dem. Det är ganska bra, för att sitta och dumspela för att låsa upp en gör bara spelandet tråkigt. Jag har nog ett par hundra inom hyfsat avstånd och några som jag aldrig kommer att nå – så som att hämta alla 500 agile-bollarna.

Grafiken är helt okej. Det är en mix mellan ganska vanlig spelgrafik och cel-shading. Det ger ett bra djup. Inte något man kommer att drömma om, men bra nog att inte klagas på. Byggnaderna gillar jag, eller fasaderna. Man tvingas klättra på många och ibland får man vara kreativ för att ta sig hela vägen upp. På polisens huvudkvarter finns två achievements och det ena är att ta sig upp på toppen och det andra är att hoppa ner från densamma och landa i vattnet. Hoppa ner är inget problem då det är en liten ö med vatten runt om den åt alla håll. Problemet är att ta sig upp. Det är högt och kräver en del av spelaren. När man befinner sig högt upp, eller på toppen, och hoppar infinner sig känslan av höjd. Och jag gillar inte höjder sådär överdrivet mycket. Det kittlar i, låt oss säga, magen. Det är bra av ett spel, så här får Crackdown en eloge. Allt hoppande och klättrande kan dock göra att karaktären känns lite väl studsig. Lite om att vara ute och spela med en studsboll som man har full kontroll över – dock en studsboll.

Att det här är ett nytt GTA eller att det är nästa generations actionspel. Nej, det är det absolut inte. Det är dock inte alls dåligt på något sätt och jag hade helt fel uppfattning från mitt tidiga spelande. Det är kanske inget som stimulerar hjärncellerna, men det är action i alla lägen. Man kan inte smita undan att hamna i eldstrider – de söker upp en. Står man och filosoferar mitt i en gata kommer någon elakt sinnad gängmedlem att börja skjuta mot en och det är bara att slänga fram favoritvapnet och meja. Eller börja hoppa undan, något som kan bli aktuellt när allt för många bazookas riktas mot en.

Crackdown är ett bra actionspel som helt klart fyller sin funktion i spelfloran till Xbox 360. Att hoppa runt mellan husen för att jaga gängbossar är förvånansvärt kul. Att man får en betatestnyckel till Halo 3 är bara en bonus, inte den största anledningen att köpa Crackdown – det klarar av att motivera till köp helt på egen hand.