Text: Silverman.
Av en ren händelse så var faktiskt Tekken 2 det första spelet jag någonsin spelade på Playstation. Grafiken var fabulös och det tog bra många månader innan jag och mina vänner ens kom på tanken att vi kanske höll på att tröttna. Nu har ett knippe år förflutit och nu står jag med Tekken 4 i min hand och är faktiskt helnöjd. Spelet följer traditionen dock utan att överraska nämnvärt.
Till att börja med vill jag bara brista ut i en liten spontan applåd: Spelet har 50/60 hz-switch, vilket innebär att vi tidigare så nonchalerade gamers i Europa, äntligen får njuta av Tekken i den hastighet som det var ämnat och dessutom utan de svarta kanter som förpestat alltför många hafsiga PAL-konverteringar. För oss som tidigare bara spelat europeiska versioner av Tekken 3 och Tekken Tag Tournament känns det nästan som helt annat spel och fighterna får en helt ny puls. Man kan även välja att spela spelet i Progressive Scan men då jag inte haft någon utrustning för detta så har jag inte sett vilka möjligheter detta kan ge.
Nu över till själva slagsmålen där inte så mycket nytt har hänt men där vissa saker lagts till för att höja spelvärdet. Först kan ju bandesignen nämnas. Ytorna man har att fightas på har blivit mindre och det går utmärkt att knocka in sin motståndare i väggen och på så sätt tillfoga lite extra skada. Objekt såsom bilar, träd och statyer finns också utplacerade lite varstans och man har endast på ett fåtal banor helt fritt spelrum. Förvisso kan detta tyckas som en sömnig uppdatering när man provat på att kasta ut Tina genom ett tempelfönster i Dead or Alive-spelen men samtidigt så förstår jag Namcos problem. Man vill helt enkelt inte stjäla för mycket idéer från Tecmos avdelning utan ändå låta Tekken spela lite på en egen planhalva. Man kan ju ändå tycka att Namco borde ha gnuggat sina små grå en aning mer för att göra Tekken 4 till en mer fullvärdig konkurrent.
Den som spelat något tidigare Tekken-spel kommer känna igen sig direkt i fightingkontrollen. Ett fåtal nya grepp har tillkommit men de flesta rörelser är sig lika från tidigare spel i serien.
Urvalet av kämpar har förändrats en aning, några har försvunnit och några nya tillkommit. Bland de nya kan bland annat boxaren Steve nämnas som i stort sett enbart använder sig av slag istället för sparkar. Kapoeiramästaren Eddy har fått dra sig tillbaka till förmån för sin kurviga lärling Christie som trotsar fysiken på många sätt. För den som hatar nymodigheter finns givetvis Law, Jin, Heihachi och King med flera, kvar att bråka med. Möjligheten att köra med avbytare som i ”tag”-läget i Tekken Tag Tounament är dessvärre borta och jag hoppas verkligen att detta kommer tillbaka till följande delar.
Tekken Force Mode introducerades i Tekken 3 och har nu utvecklats rejält. Det som från början var ett frustrerande springande från vänster till höger på skärmen har nu utvecklats till ett riktigt stiligt och roligt 3d-spel som inte så lite påminner om The Bouncer som kom för något år sedan.
Tekken 4 är rejält snyggt. Omgivningarna är mycket vackert belysta och vatteneffekterna på djungelbanan är inte att leka med. Animationerna är snygga även om de inte riktigt går upp mot det vackra polygonflytet i Dead or Alive-spelen. Framförallt kan Tekken 4 stoltsera med en bra reprisfunktion där reprisen börjar i normalt tempo för att därefter saktas ned och det sista avgörande slaget visas i slowmotion, man kan även spara repriser genom en enkel knapptryckning.
I spelets inställningar går det att välja om man vill ha ”sharp” eller ”soft” grafik. Med ”sharp”-alternativet ser spelet ut som Virtua Fighter 4 och en hel del andra PS2-spel, det vill säga en aning taggigt och flimrigt, medan ”soft”-alternativet nästan helt och hållet tar bort dessa defekter utan nämnvärd försämring av skarpheten. Varför man ens valt att ge möjligheten att köra spelet i det smått huvudvärksframkallande ”sharp”-läget går över mitt förstånd.
Hur står sig då Tekken 4 mot sina konkurrenter? Trots att serien inte utvecklats i den fart som Dead or Alive-serien har gjort så anser jag att Tekken-serien i och med Tekken 4 fortfarande har en mycket stark ställning bland den del av figtingspelen som handlar om att få en snabb arkadupplevelse utan att behöva ta ledigt från jobbet en månad för att lära sig basrörelserna som exempelvis Virtua Fighter 4.
Det som jag alltid har gillat bäst med Tekken-serien är fysiken. I jämförelse med Dead or Alives gummibollsliknande studsfysik så gör en rundspark i Tekken att man nästan själv får ont i skallen när man ser det stackars offret på skärmen kvidande falla till marken. Tekken 4 vinner således på den råa sluggerkänslan men vad det beträffar den tekniska biten kommer kommande delar i serien vara tvungna att utvecklas för att man ska kunna hålla sig kvar i toppskiktet.