Conflict: Global Storm

Stoppa mig om du hört det här förut – världen är hotad av elaka terrorister, och det är upp till dig och din specialstyrka att stoppa dem. Detta är ytterligare en del i Pivotals Conflict-serie, och mycket är sig likt sedan förut. Jämfört med tidigare avsnitt, som utspelat sig i specifika områden som Vietnam och Irak, är det dock större variation på miljöer i Global Storm. Som namnet antyder åker man runt lite överallt i världen och pangar ner elakingar.

Liksom sina föregångare är Conflict: Global Storm är ett taktiskt actionspel i tredjepersonsperspektiv. Du styr en grupp soldater med olika specialiteter, och kan när du vill växla mellan olika medlemmar i truppen. Det finns ett relativt avancerat ordergivningssystem där man exempelvis kan planera fällor, men bortsett från ett fåtal tillfällen är det alldeles för tidsödande och krångligt för att bry sig om. Som regel säger man bara åt sina kamrater att följa efter och ge eldunderstöd. Behöver man utföra några mer invecklade manövrar är det effektivare att bara byta till den soldat man behöver och göra jobbet själv. AI:n är som tur är klart godkänd, och för det mesta klarar mannarna av att ta hand om sig själva.

Delvis på grund av alla ordermöjligheter lider kontrollen av ett svårt fall av tangentbordsavund – spelet använder samtliga knappar på handkontrollen och några till. De mer vanliga handlingarna är dock lättåtkomliga, och efter lite övning är det förhållandevis smärtfritt att hålla reda även på resten. Att sikta med handkontroll är väl aldrig en höjdare, men det funkar inte sämre än nåt annat i genren.

Räcker bara intresset så håller Global Storm ett bra tag, det finns över ett dussin banor med varierade miljöer och utmaningar. Trevligt nog är inte allt över bara för att en man i truppen faller, så länge någon fortfarande är vid liv kan denne få de andra på fötter igen genom första hjälpen (som magiskt nog fungerar lika bra på vanliga skottskador som direktträffar från stridsvagnsraketer). Mindre genomtänkt är att man bara kan spara ett bestämt antal gånger per nivå. Eftersom uppdragen ofta ändras under banans gång så är det så gott som omöjligt att avgöra hur lång den är. Alltför ofta sitter man antingen och lurar på en tre-fyra överblivna sparmöjligheter när man klarat banan, eller så avverkar man alla på tok för tidigt. Regelbundna checkpoints hade kunnat minska frustrationsfaktorn avsevärt.

Conflict: Global Storm är välförsett med flerspelarlägen; såväl LAN, online som split-screen stöds. Här är det förstås co-op som imponerar mest. Att samarbeta med en mänsklig allierad är en avsevärt roligare upplevelse, och är något som saknas i alltför många spel. Vad gäller death match så kan vi väl helt enkelt säga att det finns bättre alternativ.

Om det hela låter lite lagom menlöst, så är det helt enkelt så spelet är. Det är en habil spelupplevelse utan några oöverkomliga störningsmoment, men samtidigt utan något som lyfter det över andra spel i genren. Vet du med dig att du gillar upplägget och redan avverkat mer framstående titlar som Ghost Recon och Rainbow Six så är Conflict: Global Storm inget dåligt val.