Text: SuperIke
Det har brutit ut ett krig mellan Orange Star och Blue Moon. Det är den onde sjöbjörnen Olaf som leder Blue Moons trupper och det är upp till dig att navigera Orange Star till seger. Till din hjälp har du tre olika Commanding Officers som bistår med tips och uppmuntran. Det här är alltså avancerad krigsföring vi snackar om. Advance Wars är något så ovanligt som ett strategispel till Gameboy Advance. Wars-serien har funnits länge och flera spel har släppts, men de har inte blivit lika populära som i Japan. Att det inte uppskattats i resten av världen kan man förstå, för spelet riktigt osar ”asiatiskt” om både musik och grafik.
Spelet är tur-baserat och består egentligen bara av en stor karta där man flyttar runt sina trupper. Det hela påminner en hel del Civilisation fast på små avskilda kartor. Det kanske låter som om det inte skulle kunna erbjuda på speciellt mycket djup men där bedrar man sig då spelutvecklarna, Intelligent Systems, tycks ha gjort allt för att lägga in så många parametrar som möjligt. Till exempel kan terrängen man befinner sig i erbjuda skydd, men då kan man inte röra sig lika långt. Och om man tar hänsyn till sådana spelmoment kan man vända ett till synes hopplöst läge till seger. Problemet är att motståndaren har samma förutsättningar så det gäller att överväga sina drag noga. Som tur är behöver man inte stressa fram sina beslut då spelet inte på något sätt baserar sig på tid. Det är bland annat viktigt att säkra baser där man kan ladda upp sina skadade enheter. Fabriker finns också på vissa kartor där man kan producera nya enheter. Det finns totalt 18 stycken olika enheter uppdelade mellan mark-, vatten- och luftburna trupper.
Spelet består av mängder av spellägen som låses upp varefter man spelar. Efter ett bländande vackert intro kommer man först in till en meny där man får välja mellan att spela en Tutorial, en guidad visning hur man ska göra, eller att länka ihop med en kamrat. I Tutorial får man bekanta sig med alla enheter och även olika tekniker, till exempel hur man hanterar så kallad ”fog of war” – då man endast ser de delar av kartan där man själv har trupper. När Tutorial är över öppnas fem nya spellägen. De är ”Campain”, “Battle Maps”, “War Room”, “Versus” och “Design Maps”. Campain är en sorts naturlig fortsättning på Tutorioal, där man spelar karta efter karta med lite mellansekvenser där konflikten mellan Orange Star och Blue Moon målas upp. Svårighetsgraden på kartorna ökar snabbt och ibland kan det ta flera timmar att klara en karta. Det gäller också att klara varje karta på ett så bra sätt som möjligt, vilket baseras på hur många enheter man har skjutit ner, hur många man själv har förlorat och hur snabbt man klarade kartan. Lyckas man bra får man en högre rank plus att man får credits, vilka sedan kan användas för att köpa nya kartor i Battle Maps. War Room är enbart enskilda kartor och det gäller att klara dem på bästa sätt, vilket sedan sparas i en highscore-lista. Versus påminner en del om War Room men har ingen highscore, plus att här kan man välja att antingen spela mot datorn eller att spela så kallat Hot Seat. I det sistnämnda kan upp till fyra personer spela mot varandra på samma GBA, man får alltså skicka GBA:n mellan varandra och turas om att spela. Det sista spelläget är möjligheten att designa sina egna kartor att spela på. Dessa kartor, plus de som man köpt i Battle Maps kan sedan bytas eller spelas på när man länkar ihop med en kompis.
Själva spelplanen är inte direkt det snyggaste jag har sett, men den är funktionell och lite gullig. Däremot har de jobbat väldigt mycket med alla menyer och mellanspel som är fruktansvärt vackra. Introt i är nog det snyggaste jag har sett – hittills – på GBA. Jag gillar musiken skarpt, men jag kan tänka mig att vissa nog kommer tröttna på den ganska snabbt. Den beskrivs kanske bäst som 80-talsrock med ylande gitarrer. Jag gillar det, men det är ju jag… För de som inte gillar musiken har Intelligent Systems varit så vänliga att lägga till möjligheten att stänga av denna (De hade väl sina misstankar?/Red).
Det jag gillar bäst med spelet är att det har ett så stort djup och det känns som det finns så mycket att göra när man bläddrar runt i menyerna. Det känns som om det finns hur mycket som helst att utforska. Man vill konstant spela ”bara en gång till, sen ska jag…”, vilket man måste säga är ett väldigt bra betyg. Det enda jag kan klaga på är kanske att när man spelar flera så kan det bli lite trist att sitta och vänta medan det är de andras tur. Det gör dock inte att jag vill dra ner betyget på spelet. Advanced Wars är hittills det bästa jag spelat på GBA – ut och köp!