Höga hastigheter i bilar de flesta som läser det här bara kan drömma om.
Nu när Microsofts nya konsol äntligen har klampat in på den europeiska marknaden följer givetvis ytterligare en upplaga av Project Gotham Racing med i dess fotspår. En tung racing-titel är viktig att ha med från start och PGR3 har helt klart kvalifikationerna för att vara just en sån titel.
I del tre av serien är sig mycket likt. Kudos-systemet är givetvis kvar och det handlar fortfarande om att trängas med andra vrålåk i asfalterade miljöer. Grafiken har, som sig bör, fått sig ett rejält lyft och allt är gnistrande skarpt och färgsprakande. Faktum är att jag upplever det som att själva stilen på grafiken i vissa fall nästan gränsar mot det tecknade i motsats till det realistiska. Lacken på bilarna glänser så till den milda grad att den mer påminner om plast, än spraymålad plåt. Omgivningarna är minutiöst återgivna med en nästan enfaldig detaljrikedom. Enfaldig för vem stannar och luktar på blommorna när man sitter i en Ferrari och färdas i 250 kmh? Nåväl, det skapar i alla fall en trevligt helhetsbild och vill man stanna och ta ett snyggt foto på sin bil i denna miljö, erbjuder spelet denna funktion.
En annan grafisk detalj som är värd ett omnämnande, är ljuseffekterna i spelet. Om man väljer att spela spelet från själva förarmiljön, en vy där man ser ratt och instrumentering i bilen, kan solljuset vara direkt bländande när man kommer ut ur en tunnel. En effekt som är mycket realistiskt återgiven och man får verkligen blinka till en extra gång för att vänja ögonen vid ljuset, något som kan kännas en smula riskabelt i de farter man färdas i. Just fartkänslan är klart accentuerad i del tre, främst i de kameralägen som ligger framför och inuti bilen.
Känslan av fart ger många gånger det där rätta suget i magen, risken att frontalkrocka med ett räcke och förvandla den fina bilen till en hög metallskrot. PGR3 är dock först och främst en arkadracer så denna risk är tämligen obefintlig då spelet är mycket förlåtande i både styrning och när det gäller skador på bilen. Det handlar snarare om små kosmetiska förändringar som lite lackskador och en trasig backspegel när man väl krockar.
Just själva hanteringen av bilarna i spelet, har blivit enklare i del tre. Kvar finns fortfarande samma sorts känsla och tyngd som i tidigare upplagor och när man kör känns det verkligen som bilen har rätt sorts markkontakt, men kurvtagningar är inte längre samma utmaning som förut. Man behöver helt enkelt inte bromsa lika tidigt, utan kan utan problem hålla hög fart även i tvära svängar. Detta drar ned riskmomentet i spelet och pressen på föraren blir inte lika stor som tidigare. Antar att det är upp till var och en att bedömma detta som en för eller nackdel, men för egen del hade jag gärna sett att Bizzare Creations behållt lite av den bångstyrighet som fanns i del ett och två.
En sak som dock blivit knepigare, är att samla kudos genom att köra mellan koner, eller snarare stolpar. Det är inte så att själva placeringen av dessa på banan är svårare, utan det handlar istället om svårigheten att se dem överhuvudtaget. Utvecklarna har både ändrat formen från kon till stolpe och färgen på dessa från röd till gul. Detta ställer till problem, för den gula färgen är helt enkelt för ljus och smälter in i omgivningen på ett helt annat sätt än tidigare. Det blir därför riktigt knepigt att planera sin körning på banorna. En rätt så rejäl miss tycker jag.
Ett nytt och trevligare tillskott är att de bilar man man köper genom spelets gång hamnar i olika garage. Dessa garage kan man sen besöka och gå runt i och beundra sina inköp. Gillar man att traska runt bland löjligt blänkande och exklusiva vrålåk är denna funktion verkligen skoj att utforska.
Xbox Live är förstås en viktig ingrediens även denna gång och är spelaren uppkopplad mot nätet men endast involverad i spelets solokampanj, får han eller hon hela tiden information hur man rankas mot andra spelare på nätet via resultatlistor. Man kan välja om man vill göra karriär enbart mot spelets motstånd, eller pröva sin lycka mot spelare världen över. Ytterligare en ny funktion är något som kallas för Gotham TV. Det är en typ av åskådarplats man tar i olika tävlingar. Man kan alltså slå sig ned i soffan med valfritt näringsintag och bara titta när andra kör och gör upp om titlar, en funktion som jag tror kan bli mycket intressant när de riktiga storfräsarna i spelet gör upp längre fram i tiden. Nytt är också möjligheten att skapa egna banor i spelet. Dessa unika banor kan sedan användas mot spelets motstånd, men även för de som vill vara med över Xbox Live eller via delad skärm och systemlink.
Project Gotham Racing 3 är utan tvekan ett mycket roligt bilspel och är verkligen imponerande på fler än ett sätt, men är som de allra flesta spel inte utan brister. Allt som allt överväger det positiva det negativa med råge och de som gillar en renodlad arkad-racer med ett imponerande djup, fin grafik och kontroll gör bäst i att investera i ett exemplar omgående.