Text: Burre.
Hur många minns Super Nintendo-klassikern Zombies Ate My Neighbours? Spelet var nytänkande och välgjort på sin tid. Det följdes av en inte lika nytänkande uppföljare. Zombies Ate My Neighbours var ett actionspel där man i rollen som två ungdomar skulle rädda grannkvarteret ifrån en Zombieinvasion. Allt utspelade sig i ett perspektiv sett uppifrån och man skulle låsa upp dörrar och klara sig igenom banor. Monster Force är inte helt olikt det spelet, eller liknande spel som till exempel Gauntlet, i sitt upplägg. I Monster Force får man välja mellan tre olika karaktärer att spela med olika egenskaper. En är snabb och svag, en är stark och seg och en är lite mittemellan. Spelet innehåller cirka 30 banor så det är ganska långt och vissa banor kan vara lite knepiga så det tar ett tag att spela igenom, däremot så finns det nog inte allt för stort intresse att spela om allt efter att man har varvat det första gången. Spelet har även ett flerspelarläge där man en mot en duellerar i sann Deatch Match-anda. Tyvärr blir det spelläget snabbt tråkigt och känns mer som en utfyllnad.
Spelets grafik är stilren och ganska passande. Vissa banor kan kännas lite fyrkantiga och oinspirerande, men över lag fungerar det ganska väl. Designen i spelet är mycket passande och ser ut att ha inspirerats av serievärlden. Animationerna är av ganska god kvalitet men är inget utöver det vanliga. Menyerna följer samma tecknade stil som figurerna och passar mycket bra in i resten av spelets grafiska stil.
Spelets ljud är tyvärr lite väl torftigt. Effekterna låter väldigt snarlika varandra och bjuder varken på något större djup eller imponerande kvalitet. Dessutom förvånar det mig att fienderna knappt ger ifrån sig några ljud alls. Musiken är å andra sidan imponerande. Låtarna är stämningsfulla och medryckande. Mycket välkomponerade musikstycken som hjälper till att öka på känslan i spelet.
När man första gången knäpper igång spelet verkar det mycket lovande i sin utformning. Efter ett tags spelande början man dock bli varse en del brister som spelet tampas med och då främst vad det gäller kontrollen. Jag förstår bara inte hur vissa missa i upplägget kunde ha passerat företagets kvalitetskontroll. Man kan till exempel inte skjuta medan man rör på sig och det finns inte heller någon möjlighet att gå i sidled. Det gör att man ofta blir lite stel i vissa dueller och att man ibland får ta till en defensiv taktik för att klara av fienderna. Det finns en knapp – A-knappen – som är till för att kunna springa i spelet, vilket är ett välkommet tillskott. Dilemmat är bara att man måste gå i en viss riktning innan man kan använda den funktionen och man kan inte byta riktning fören man släpper knappen. Detta gör att sprintfunktionen bara kan nyttjas effektivt på raksträckor och inte kan användas för att öka möjligheterna att manövrera snabbare i strider. Detta är en jättemiss av utvecklarna enligt mig. Spelet hade potential att bli riktigt hyfsat men detta drar helt klart ner spelbarheten ett snäpp.
Det är synd att spelet inte hade tillåtits mer testning och förfining för det hade verkligen behövts. Steget är egentligen ganska litet till att bli ett bra spel, men små nackdelar som dessa gör att spelbarheten skadas. Om jag kanske skulle ta att avsluta recensioner med lite rekommendationer över vilka som bör ta en närmare titt på spelet. Gillade man spel som Gauntlet och Zombies kan det vara ett spel att titta närmare på, men var beredd på att det har lite brister som gör att spel som Zombies förmodligen skulle vara ett mer attraktivt alternativ om det fanns till GBA.