Minority Report

Minority report är som de flesta kanske förstår ett spel baserat på science fiction-filmen med samma namn. Spelaren är en så kallad Pre-Crime agent vid namn John Anderton som har till uppgift att stoppa grov brottslighet innan den inträffar. Genom att spå framtiden kan Pre-Crime-enheten stoppa brott och arrestera folk innan de har begått brotten. Det är nästan lite för bra för att vara sant – eller hur? Och det är det tyvärr också, det visar sig nämligen att det finns brister i systemet och John Anderton pekas ut som brottsling. Enligt systemet kommer han att mörda någon i framtiden och Pre-Crime-agenterna sätts genast in för att fånga honom. Hans enda hopp är att fly och hitta ett sätt att rentvå sitt namn, något som kommer att visa sig vara lättare sagt än gjort.

Grafiken i spelet bjuder på en blandad kompott. Animationerna är välgjorda över lag men har en tendens att i vissa fall vara lite ryckiga, till exempel så känns hoppandet lite märkligt ibland. Figurerna ser helt okej ut men är långt ifrån något man höjer ögonbrynen åt direkt. Energivapen och jetpacks ger ifrån sig värmeånger och förstörbara föremål i mängder hjälper till att bygga upp rätt atmosfär.

Ljudet är även det av en blandad karaktär. Effekterna är okej men saknar lite variation, det är inte sällan som ljuden känns tjatiga. Vissa effekter står dock ut från mängden, till exempel ljudet av krossat glas som uppkommer när man slänger en fiende genom ett fönster eller liknande. Karaktärernas röster är bra gjorda, för att vara ett tv-spel, och dialogen flyter för det mesta på bra. Musiken har de lyckats bra med. Allt som oftast ligger det en subtil techno-slinga i bakgrunden som höjer känslan av att man befinner sig i futuriska miljöer. Inget är imponerande men inte heller speciellt dåligt. Lite dialog mellan fienderna under strid hade varit trevligt för att förhindra att striderna blir så stela ibland.

Minority Report är ett ganska svårt spel. Pre-Crime-agenterna är ett gäng stryktåliga fiender och de anfaller sällan ensamma. Mer ofta än sällan ser man sig själv omringad av ett gäng agenter. Motståndarnas artificiella intelligens går dock i det flesta fall att lura för att komma lindrigt undan i knepiga situationer. Till sin hjälp har även spelaren ett gäng vapen som han kan hitta på banan eller köpa på svarta marknaden. Svarta marknaden fungerar så att du när som helst i spelet kan pausera och spendera pengar man hittat på banorna till att köpa vapen och uppgraderingar. Något som ibland kan vara en ovärderlig hjälp och även lite konstigt när man gör det mitt i en eldstrid.

För att avrunda det hela kan man säga att Minority Report sköter sig ganska hyfsat, för att vara ett filmlicensspel det vill säga. Spelet är utmanande och bitvis riktigt roligt. Dessvärre så infinner sig känslan av upprepning ganska ofta och spelets upplägg har vissa brister. En del banor kan man mer eller mindre springa igenom utan att behöva bry sig speciellt mycket om fienderna medan andra banor kan bestå av rum fyllda med fiender som gör allt för att stoppa din framfart. Något jag personligen saknade i spelet var lite bättre återberättning av spelets handling vilket ibland kunde bli lite svår att tyda. Det var nästan så att jag övervägde att ge spelet en trea, om det inte vore för att spelet hade så blandade kvalitéer och var så enformigt i längden.

Om du gillar gamla skolans beat’em up-spel så som Final Fight eller spel som Oni, då kan det vara idé att ta en titt på spelet, men prova först för säkerhets skull.