Ibland när man spelar ett riktigt dåligt spel – särskilt till en så modern och kraftfull maskin som Xbox 360 – så slår det en. Någonstans har flera dussin människor lagt ned minst ett år av sina liv på att skapa detta. Vi talar ofta om snabba hafsverk för att håva in intet ont anande människors pengar men sanningen är att det trots allt ligger en hiskelig massa arbete bakom även det mest taffliga spel. Det är egentligen sorgligt att Vampire Rain är så uselt som det är.

Grundidén är ju riktigt tuff. För att bekämpa det växande vampyrhotet har amerikanska regeringen skapat specialstyrkan AIB med uppgift att rensa landet från blodsugare. Du är John Lloyd, hårdast i gänget. I praktiken är det ett Splinter Cell med vampyrer, och det låter ju ungefär som varje tv-spelares våta dröm. Men därefter går det utför. Att grafiken är grådaskigt osnygg och kan jag leva med, särskilt som musiken kompenserar genom att faktiskt vara riktigt ok mellan varven. Det är att ingenting annat fungerar som gör det hela lite värre. De mest grundläggande manövrar är frustrerande svåra att utföra och man får kämpa lika mycket mot kontrollen som man får mot vampyrer.

Eller ja, man bör visserligen inte kämpa mot själva vampyrerna alls. För de är trots allt livsfarliga blodsugande övermänniskor och själv är man bara en nisse med automatgevär och mörkervisir. I Vampire Rain finns det ingen andra chans om man blir upptäckt. Fly? Inte när dina motståndare springer snabbare än ett expresståg. Slåss? Jo, du hinner nog irritera vampyren lite innan han sliter strupen ur dig. Mot slutet får man lite vassare vapen men det är inte direkt något som lyfter spelet mot skyarna.

Fortfarande köpsugen? Då kan jag passa på att nämna bandesignen som vid första anblick verkar lovande men är nästan löjeväckande linjär. Mycket av poängen i smygarspel är att kunna hitta olika lösningar och improvisera men nej då, inte i Vampire Rain. Även om miljöerna ofta ser vidsträckta ut så finns det ett litet aber – spelet är fullt av osynliga väggar. Avviker man för långt från den väg spelet tycker att man ska ta tar det stopp och Lloyd står och moonwalkar mot tomma luften. Ja, jag trodde också det var ett skämt första gången jag stötte på det.

I en rättvisare värld skulle man få en 1000-poängs achievement bara för att inte ha stängt av Vampire Rain efter en halvtimme. Bortsett ett ganska tufft omslag finns det faktiskt inget gott att säga om spelet. Vampire Rain suger.