Visste du att...
6.5

Sword of the Samurai

Bushido Blades utvecklare är tillbaka med ännu ett svärdfightingspel.

Sword of the Samurai kommer från utvecklarna av Bushido Blade och är ännu ett samurai-spel. Bushido Blade fick mycket media i och med att karaktärerna inte kunde ta hur mycket skada som helst, ett välriktat svärdshugg var direkt dödande.

Utvecklarna har behållit elementet att ett välriktat hugg är dödande, men det handlar inte bara om att svinga svärd. Det övas och turneras med träkäppar – vilka säkert har ett bättre namn som jag inte känner till eller bryr mig nämnvärt om i och för sig. Då slipper man träffa skaparen efter en förlust.

När man börjar spelet skapar man en fighter, i mitt fall Gee. Denne nyskapade karaktär har tyvärr inte mycket att komma med då han är grönare än Xbox-X:ex. Man får då träna genom att vara med i olika turneringar och på så sätt få erfarenhetspoäng. Man kan också ansluta sig till en Dojo, vilket man först måste bevisa sig värdig för. Sedan får man träna på olika slag och blockeringar med mera. Träningen är av enormt irriterande slag, man får först sittande i sin bostad välja att träna på en meny vilket kräver två klick, sedan för man instruktioner om vad som ska göras, sedan ska man göra det inom 30 sekunder. Därefter återgår man till sin bostad. Efter det får man klicka två gånger, komma tillbaka till dojon och sedan visa att man behärskar det man just lärde sig, efter det återgår man till bostaden för att klicka sig vidare till nästa lektion. Otroligt otroligt tråkigt upplagt kan man säga och dessutom sänker det speltempot rejält.

Man kan också välja att arbeta som en lego-samurai. Det vill säga göra uppdrag åt andra, vilka kan variera från att skydda någon till att eliminera någon. Uppdragen är kanske inte så upphetsande, men de höjer erfarenhetspoängen i alla fall.

Med dagens teknik är man kanske bortskämd med röstskådespelare när någon av karaktärerna pratar, men i Sword of the Samurai saknas sådana totalt. Det man får är text, text och åter text. Även det gör att speltempot sänks plus att man missar massor då man i stort sett bara trycker sig vidare utan att läsa något.

När spelet börjar är fightern som sagt rätt kass, men det kan man leva med. Det som inte är så kul är att han är stel. Stelheten försvinner en aning när man blir bättre, men inte helt och i jämförelse med andra fightingspel känns Gee, min karaktär, smidig som ett kylskåp.

Det känns som om Sword of the Samurai kunde varit ruskigt kul, men det är det inte. Det är ett okej spel men absolut inte mer än det. Om man kan allt om samuraier och de olika svärdteknikerna kanske