I en värld där zombies tagit över och mänskligheten är hotad börjar spelet Days Gone

Deacon St John heter vår karaktär och han är en lite udda fågel som blandar trevlighet med små utbrott av ilska. Men i grund och botten har han ett hjärta av guld. Kanske av lägre karat, men i alla fall.

Oregon i USA
Det är i den amerikanska delstaten Oregon som allt utspelar sig. Dock inte i Portland som är den stora staden, utan ute på vischan. Vackra vyer, vegetation som påminner om Sverige och man känner sig nästan som hemma i miljöerna – i alla fall om man sett en gran någon gång.

Deacon St John
Motorcykelkillen Deacon ”Deak” St John har huvudrollen tillsammans med sin kompis Boozer. De är medlemmar av samma MC-gäng som numera är upplöst, men de har fortfarande sina västar på sig. Det första som händer är att Deaks, motorcykel går sönder och han gömmer den i princip en meter från vägen och lägger granar över den. Min första tanke var att det var korkat att inte gömma den längre bort från vägen, bland alla dessa granar, men man ska inte tänka logiskt när det gäller spel. Men i det här fallet skulle man kanske det, för hojen blir stulen och Deak får börja plocka ihop en ny från skrot. Han tappar alltså sin fullutrustade hoj för en skrothög som behöver uppgraderas spelet igenom.

Allt börjar som sagt med att motorcykeln är trasig och han behöver en del till den, ni vet den väl gömda hojen. Han hoppar av Boozers motorcykel vid en bensinstation där det finns diverse zombies och smyger runt för att hitta delarna, vilket han gör. Tyvärr så hamnar Boozer i en situation med några mänskliga fiender och brännskadas ordentligt på sin högerarm. Det gör att Boozer behöver läkemedel med mera och det är upp till Deak att greja dem.

Boozer förblir sjuk ett bra tag och Deak gör uppdrag åt olika läger som bildats i den postapokalyptiska världen, plus hinner med att göra egna saker också. På vägen mellan alla uppdrag stöter man på zombies, men även vargar och björnar. Djuren är rätt aggressiva, speciellt om de smittats av samma sak som har gjort människorna till zombies.

Även om han ser ut som Ashton Kutcher kommer nog Inspirationen av Deak ganska säkert från Norman Redus karaktär Daryl Dixon i The Walking Dead. I alla fall får man känslan av ensamvargen på en motorcykel och drar snabbt parallellerna. Deak är som sagt i grunden trevlig, men han saknar ibland empati och har en tendens att häva ur sig haranger till fienden han just hanterat.

Boozer och Deacon.

Sarah
Världen har gått å pipsvängen och människorna har grupperat sig i nya inhägnade kolonier, många har bildat brutala gäng och så har vi alla dessa zombies. Var man än tittar är det ödehus och det ser lite ut som efter ett krig. I omgivningar som dessa kanske det skulle vara lätt att ge upp, men Deak har en stor morot, vilket är hans fru. De separerades i samma veva som värden blev till skit då hon behövde transporteras akut till ett sjukhus, eller ett läger där det fanns läkare. Deak kunde inte följa med då det inte fanns plats för Sarah, Deak och Boozer på helikoptern. Han stannade för att se till att Boozer överlevde och skulle möta upp Sarah i lägret. När de kom dit var det utplånat och de förmodar att Sarah inte var vid liv längre. Deak som inte sett något bevis på om så var fallet gör spelet igenom allt i sin makt för att få reda på om hon lever eller inte.

Längs vägen dyker det upp diverse karaktärer, vissa är temporära, medan andra är där konstant. Några är vänner, andra är fiender. Handlingen i Days Gone är inte alltid logisk och ibland är det lite som är man ser på en film och blir arg på personerna som inte säger hela meningar, så de missuppfattas och ställer till problem. Det är dock inget som stör och även om handlingen är viktig, så är det som vanligt spelandet som är det mest väsentliga.

Motorcykeln
Den nya motorcykeln, skrothögen, är ganska otrevlig att köra. Jag var ingen fan av fysiken alls, men med bättre delar och kanske att man vänjer sig, så blev den ett bra fortskaffningsmedel. Jag gjorde min rosa, vilket säkert är det sämsta om man ska smälta in i miljöerna och kunna smyga sig på fienden, men som tur är, så reagerar inte spelmekaniken på ett färgval.

Rakt igenom är dock hojen enormt soppatörstig. Men får tanke efter varenda resa i princip. Tror man tömmer de första tankarna, man kan köpa större senare i spelet, på två kilometer. Galet dålig bränsleförbrukning minst sagt. Motorcykeln tar också skada av det mesta. Kör man på något, kanske en gran, så tar den skada, kör man på en zombie så tar den också skada, vilket är skittråkigt.

När man är ute och kör kan man ibland bli påhoppad av en grupp kriminella, om nu inte alla är det egentligen, men de är mer kriminella än Deak. Då har de hängt ett rep över vägen som man allt som oftast inte ser och sekvensen som kommer när man kör på ett rep kommer från ingenstans och första gången blir man nästan chockad över den. Sen gäller det att samla sig, eliminera gänget och sedan reparera sin motorcykel.

Uppdrag
Förutom uppdragen för att föra handlingen vidare, vilka kan vara att eliminera någon, hitta något eller rensa ur ett ställe från de som besitter det, så finns det även sidouppdrag. Ett vad dem är att bränna upp zombiefästen, vilket är ett sidouppdrag som även hjälper spelaren mot monotont motorcykelåkande. Bränner man ner alla fästen i ett område kan man sedan välja att klicka var man ska på karta och sedan välja att transporteras dit. En räddare i nöden då att köra samma vägar fram och tillbaka, fram och tillbaka, känns sådär kul relativt snabbt. Man kan inte snabbtransportera sig överallt, men ofta finns något ställe nära dit man ska som man kan välja att åka till och sedan ha en kortare sträcka dit man ska.

Uppdragen börjar ofta att man kommer till platsen där något ska utföras. Man smyger så länge det bara går och eliminerar fiende med sin kniv. Blir man upptäckt tar man till vapen och det kan bli en jäkla cirkus om man inte har hunnit eliminera så många när man smugit runt.

En sak som är trevligt och är något som jag inte sett på ett tag, är att man kan sakta ner tiden tillfälligt när man siktar. Denna slowmotion gör att man hinner att sikta in sig och sätta skotten där de gör som mest skada. Funktionen blir mer och mer användbar längs spelet gång. Både för att man får svårare situationer, men också för att Deak blir bättre och bättre via erfarenhetspoäng som man sedan spenderar på olika förbättrade egenskaper.

Erfarenhetspoäng
Deak samlar på sig erfarenheter för varje uppdrag och när man når en viss nivå får man en poäng som man kan placera på valfri egenskap. Hälsa, vapen eller färdigheter. Färdigheterna gör Deak bättre att tackla olika situationer och de gör också att man kan känna sig mer i kontroll än vad man gör initialt i spelet.

Zombies
Den fiendens om man ser direkt är zombies, men längs spelet blir grupperingar av människor en större fara. Zombies kanske inte är så farliga en och en, eller till och med om de är fyra-fem stycken, men när man kommer i kontakt med en hord, då är de enormt besvärliga och stressande. På några uppdrag måsta man eliminera en hel hord och de är nog snarare 200-300 zombies som bara har Deak i sikte. De går inte långsamt som i tv-serien The Walking Dead, utan de springer som tokar och det gäller att spendera sin sprintenergi på bästa sätt för att inte bli upphunnen. I och med att zombies, eller freakers som de kallas i spelet, tål ett par kulor kan man inte ta hand om dem med sina vapen. Till sin hjälp har man brandbomber, splittergranater och längre fram i spelet napalm. Även de är dock begränsade och det gäller att lägga upp sitt springande på smarta sätt. Spring genom trånga områden så att många hamnar på ett och samma ställe, där gör till exempel en brandbomb mest skada. Spring förbi saker som man sedan, med hjälp av slowmontionknappen, skjuta på så de exploderar och tar hand om en hög zombies.

Ett horduppdrag kan bli rätt långvarigt och man springer runt och runt och runt till det är så få zombies kvar att man kan ta hand om dem med de vapen man har i sin arsenal. Att klara av en hord är faktiskt riktigt tillfredsställande. Precis tvärt om är känslan när man inte klarar det med några få kvar. Till exempel när man sätter en bomb, man har även bomber, på för nära sig själv och spränger gode Deak i bitar.

Vapen
Precis som i andra spel får man medelmåttiga vapen initialt, men längs vägen får man bättre prylar. Deak har sin kniv som aldrig tar skada och den funkar bra när man smyger sig på fienden, men om de sett en är den inte fullt lika effektiv. I och med att pistoler med mera gör ljud ifrån sig och de kan varsko andra fienden har Deak även andra tillhyggen. Dessa går tyvärr sönder och är bara temporära. Allt ifrån plankor och bordsben till slagträn och machetes. Nya färdigheter gör också att Deak kan bygga ihop bättre vapen, så som spikar till trävapnena, eller varför inte en sågklinga.

Days Gone i ett nötskal
För att göra det enkelt skulle jag placera Days Gone mellan Uncharted och The Last of Us. Det är ett bra ställe att vara på då båda spelen är mycket bra. De andra spelen är dock mer handling och det är rätt varierande saker som händer på olika ställen. Days Gone är lite mindre handling och spelupplägget är mer repetitivt. Man gör samma sak mest hela tiden och här lutar spelet mer åt Far Cry, vilket även det är ett bra spel. Jag har spelat igenom hela spelet och det var inte för att det var ett måste för att kunna skriva den här förvånansvärt långa texten, utan det var för att det var kul. Det var nog inte lika kul som jag hade förväntat mig när jag spelade det på E3-mässan första gången, men det var helt klart en upplevelse som jag ville spendera mer tid tillsammans med så snart tillfälle gavs. Totalt har jag nog plöjt ner 40 timmar eller mer i spelet. Efter att ha klarar spelat finns sidouppdrag att utföra, men de känner jag mig nog rätt mätt på – i alla fall i skrivande stund.