Doom bjuder på ett extranummer efter förra årets strålande återkomst. Spelet rullar ganska bra på Nintendos bärbara Switch, men långt felfritt.

Doom i bärbart format
Denna port är ytterligare en chans att rusa genom Id Softwares fullständigt vansinniga helvetesfärd genom horder av demoner som alla vill en illa. Man duckar undan lika många brinnande projektiler som sömniga ljuddagböcker. Tempot och pulsen som framför allt musiken frambringar är själva kärnan i spelet. Just ja, det är något om ett misslyckat experiment gällande en manick som ska utvinna kraft från självaste helvetet för att lösa en elkris på jorden. Men nog om det.

Eldstriderna är som en dans genom välstrukturerade arenor, som byggda för spelaren att ha ihjäl fienderna på effektivaste sätt.
Doom uppmuntrar spelaren att jämt vara i rörelse och komma nära inpå fienderna efter några skottsalvor för att avrätta dem med handgemäng, så kallade glory kills. Lyckas man med detta belönar spelet det med färgglada små föremål som fyller på hälsa och ammunition. Det är en cirkel av ond bråd död och det fungerar verkligen, underhållningsnivån är hög. De lugnare stunderna emellan kan spenderas med att leta efter hemligheter som det finns överraskande många av. En uthållig utforskare kan belönas med bonusföremål och möjlighet att uppgradera vapen och andra förmågor.

Existensberättigandet av denna version är såklart den bärbara faktorn: Doom på flyget, Doom på toaletten och Doom på tåget.
En av kompromisserna är att det uppdateras med 30 bilder per sekund, vilket är märkbart i ett spel så beroende av rörelse som detta. Det har även problem att komma över den ribban i väldigt hektiska stunder. Den fullt fungerande onlinedelen är en separat nedladdning på 9GB och baneditorn SnapMap lyser med sin frånvaro. Det största problemet är att ljudbilden regelbundet får som ett tjock täcke över sig, volymen blir onaturligt låg. För att återställa detta behöver man ladda om senaste checkpointen – antingen manuellt eller genom att dö. Det här har såklart inget med hårdvarukapaciteten att göra och kommer förhoppningsvis patchas bort, men som det är nu är det ett stort problem.

Doomen (Göteborgs-humor)
Doom från 2016 är ett väldigt bra spel, det här är dock inte den bästa versionen av det. Det är såklart imponerande att bära med sig ett sådant tajt spel i väskan, men med lägre bilduppdatering och en rejäl ljudbugg är det inget självklart köp – speciellt med tanke på att ett 1,5 år gammalt spel säljs till fullpris. Valet att kunna genomföra glory kills som en kvick manöver med högerhanden väger inte upp detta.