Text: SuperIke
Så vitt jag vet så syntes Wario för första gången i ”Super Mario Land 2 – 6 Golden Coins” till klassiska Gameboy där Wario fick avlösa Bowser i rollen som skurk. I det spelet hade Wario hade gömt de sex gyllene mynten runt om i ett land och i och med det hade Warios största karaktärsdrag avslöjats, nämligen hur girig han är. Sedan dess har Wario dykt upp i flera spel som Mario Golf och Mario Tennis till både Gameboy och Nintendo 64. Förutom gästspel i kusinen Marios spel, så har Wario numera en ganska aktad egen spelserie och det här är alltså den fjärde delen, men den första att utspelas på Gameboy Advance.
Den här gången har Wario fått höra talas om en pyramid som är proppfull av skatter. Således får man i introsekvensen se hur Wario skyndar iväg i sin stora Cadillac mot pyramiden och redan här får man en indikation på om spelet är bra eller dåligt. Allt ser nämligen otroligt välgjort ut, med snygg design och härlig känsla. Det ser liksom både snyggt ut och samtidigt
väldigt gulligt. Nintendoigt kan man kanske säga.
Spelet påminner en hel del om de andra Wario-spelen. Det är alltså ett plattformsspel, men med tonvikten på pussel. Pusslen består ofta i att det finns block som blockerar vägen för Wario och dessa måste forceras på olika sätt. Ibland är det uppenbart hur de ska förstöras men oftast kan det bli ganska klurigt hur man ska sig vidare.I vissa fall använder man en knappkombination för att utföra rätt rörelse, ibland blir Wario påverkad av banans olika element. Ett exempel kan vara att Wario börjar brinna om han kommer i närheten av en brand. Med hjälp av den här elden kan Wario sedan elda upp den typ av block som bara går sönder av eld. Sedan gäller det att leta reda på vatten för att släcka Wario. Vad som är bra är att spelets första bana har riktigt smarta instruktioner vilket gör att det är lätt att lära sig hur man ska tackla de olika problemen som dyker upp.
Jag har endast spelat Wario Land 2 i den här serien och en stor skillnad från det spelet är att Wario numera har åtta hjärtan vilket är hans liv. Skulle man få slut på hjärtan är det dock inte helt kört för det, utan man får starta om den senaste banana igen.
Pyramiden då? Tja, det här äventyret utspelar sej helt och hållet i inuti en pyramid som är uppdelad i fyra olika korridorer. Man börjar i en korridor och klarar så många banor man kan i den. Skulle man köra fast så kan man fortsätta i en annan korridor. Banorna klarar man genom att man ska hitta en nyckel och sedan hinna ut på en viss tid. Skulle tiden inte räcka till så börjar Wario tappa de pengar han har plockat upp tills de tar slut.
Pengarna kan vara det lilla extra som Wario behöver för att klara de svårare banorna. För oftast händer det något radikalt när man plockar upp nyckeln vilket gör att resan tillbaks är blir helt annorlunda. För att ge spelet extra livslängd kan man även leta reda på en CD-skiva på varje bana (vad gör CD-skivor i en pyramid?). Totalt finns det 20 olika banor.
Det hela är faktiskt mycket snyggt. Ett av de finare spelen, där utvecklarna har nyttjat en hel del av de olika effekter som finns i Gameboy Advance – rotationer, skalningar och massor med klara färger. Mellansekvenserna, som det finns ganska många av, är också väldigt välgjorda. Faktum är att jag har svårt att hitta några fel på det här spelet alls. Det kan i och för sig bli lite trist ibland när man kör fast, men eftersom man kan byta till en annan korridor så blir ju inte det ett problem. Wario Land 4 är helt enkelt väldigt bra och betyget blir därefter.