Kategorin i dagens Jeopardy är fotbollsspel, för 500 kronor, svaret är ”Pro Evolution Soccer”. – Vilket är bästa fotbollsspelet 2001?
Så hade det kunnat låta om fotbollsspel varit en kategori på Jeopardy som sagt, men nu är det inte det. Pro Evolution Soccer, som kommer att skrivas som PES i resten av recensionen, är en produkt ur International Superstar Soccer-serien, men det har fått ett eget namn av någon anledning.
Första ISS-spelet att släppas till Playstation 2 var inte så bra – även om jag gav det en fyra i Aftonbladet. Det berodde på snäv deadline, ingen debug-maskin och när väl en sådan hade framskaffats var det inte mycket tid som gavs. ISS till Playstation 2 är ett av de få spel som jag verkligen ångrar betyget på – det borde ha fått en trea som bäst. Nu har jag lyckligtvis haft bra med tid på mig att spela mig varm i kläderna med PES och den här gången kan jag med stolthet delge betyget och inte hosta fram det som på första spelet.
PES erbjuder mer än tidigare ISS-spel. Det har riktiga spelare och lag, det har varit den saken som riktiga fotbollsfans har hakat upp sig på, själv bryr jag mig föga om det är Beckham eller Backhem som jag spelar med. På tal om Beckham – nu när det är riktiga spelare och är det också riktiga rörelser. De mest namnkunniga spelarna har fått sin alldeles egna unika spelstil, man kan till exempel se att det är Beckham på hans rörelseschema. Förutom att de namnkunniga spelarna differentierar sig, så gör även de övriga beroende på vilken position de har. En back är sällan snabb och är en dumt val spelare att komma till avslut med, men i en höjdduell med en anfallare vinner han allt som oftast – ibland även på lite mindre snyggt vis med hjälp av sina händer och motspelarens axlar.
Under spelets gång blir dina spelare trötta och det är smart att lära sig hur spelarbyten fungerar redan från början. Förutom att spela sköter man även strategin och ligger man under ökar man trycket mot motståndarens mål till exempel – i alla fall om man vill vinna.
Det finns massor av olika spelmöjligheter, till exempel att spela med landslag, ett nationellt lag eller en specialkupp och så vidare. Ett av de mer spännande valen är ”Master League”, där vinster ger klirr i kassan, vilket sedan leder till att man kan köpa spelare till sitt lag. Klart att riktiga fans inte vill att Beckham, Figo och Henke Larsson ska spela i samma lag – men det är ju bara ett spel efter allt.
ISS-spelen har tidigare stått för ren actionfotboll, men nu har alltså verklighetsgraden ökat. Om det är bra eller dåligt, det får var och en avgöra, men nog saknar jag ibland Nintendo 64:ans raka rör och många strutar. Nu är det mer finlir och det går inte att bara tanklös springa och tro att mål blir gjorda. Det krävs lite mer av spelaren alltså. För att avancera mot mål krävs i alla fall att man har en plan, gå från höger, passa in eller nåt annat. Att bara springa och tro att man ska finta backen fungerar sällan. Har man i och för sig rätt spelare, då kan han vända på en femöring och lura en försvarare, men den möjligheten är få spelare förunnat. Det måste dock poängteras att PES fortfarande har bra tempo och känns inte segt som vissa konkurrenter kan uppfattas.
När det gäller grafik är det snyggt, och skam vore väl annars när det körs på en Playstation 2. Det som imponerar mest är spelaranimationerna, som är ruskigt lika det som man kan se på tv – bara mindre spottloskor. Kommenterandet är på sedvanlig brittisk engelska, lite lagom snorkigt sådär. Ljudet är det heller inget fel på, även om det inte är så värst mycket rock and roll över det – utan mer miljöljud hämtade från en fotbollsmatch.
Är man en fotbollsfan, då finns det inga barriärer längre för att köpa PES i och med att de riktiga namnen och lagen är på plats. Det gör att alla som letar efter ett fotbollsspel till sin Playstation 2 inte behöver leta längre – Pro Evolution Soccer är det bästa fotbollsspelet du hittar på spelmarknaden idag.