Meteos är ett pusselspel med ett – som alltid – simpelt upplägg. Klossar, som alltid är fyrkantiga, faller ner i Tetris-manér. De fyller rutan om man inte börjar omstrukturera dem och fylls rutan är det game over eller slut på spelet på svenska. Klossarna har alla unika färger eller mönster och det gäller att placera tre lika klossar intill varandra, antingen i bredd eller på höjden. När man gör det blir det en explosion som skjuter dessa klossar – samt de ovan – upp i skärmen och upp till den övre. Det är bara de klossarna som hade samma färger som försvinner och de som lyckats nå till den övre skärmen. De som inte klarar att ta sig till den övre skärmen faller tillbaka i spelrutan.
Uppskjutet av klossar varierar från var man lyckades kombinera klossarna. Gör man det på bredden är långt ner är det inte säkert att den explosion man åstadkommer är nog kraftig att skjuta upp alla klossar ovan till övre skärmen. Sätter man ihop klossar på höjden skjuts de ganska lätt upp i den övre skärmen och försvinner för alltid. Klossarna flyttas med hjälp av pekpennan och pekskärmen, det vill säga den nedre av de två skärmarna.
Även om Meteos är ett pusselspel har utvecklarna, som är japanska Q Entertainment, tryckt in en handling som även om den inte fyller någon funktion direkt finns där. Det finns flera olika spellägen, men någon större form av variation är det inte tal om. Spelupplägget är det samma, bara bakgrunder, färger på klossar och musiken som varierar. Men det är inte fy skam det heller. Det lätta sättet att spela på är att spela tills man inte klarar av att rensa skärmen längre, men man kan även spela så att klossarna man skjuter upp i sin tur träffar en motståndare på övre skärmen. Som sagt, det är i princip samma, men det är i alla fall ett försök till variation.
Allt saker man lyckas utföra, kan vi kalla det, gör sedan att man kan få fram fler saker i spelet. Lyckas man spränga bort 150 gröna klossar kan dessa kombineras med andra färger av klossar bortsprängda och då kan man få fram en ny sak i spelet. Ja, ni hänger med.
Meteos är ett svårt spel och varje spelomgång varar i regel i några minuter, för det är inte på tal om att sitta i långa stunder och spela till miljarder poäng. I alla fall inte för mig. Korta och snabba spelsejourer har det blivit.
Grafiken är, för att vara tvådimensionell, snygg och färgerna som säkert kan uppfattas som ganska grälla av många känns helt rätt för spelet. De animerade klossarna är dock lite väl i överkant. Musiken är av varierande klass, det är allt ifrån lite blippig pop till något som låter som det är lånat från Star Wars.
Överlag så är Metoes ett av de mer underhållande pusselspelen jag spelat på länge. Det gör sig utmärkt med pekpennan och kommer förmodligen att vara ett av de spelen som följer med på alla resor framöver.