Ett av problemen att recensera alla dessa upputsade nyutgåvor av gamla spel är vad man som spelare ska se dem som. I det här fallet; är det två supersnygga PSP-spel jag spelar på min PS3, eller är det två halvfula PS3-spel?

Handlingen i båda spelen känns helt klart intressanta nog att lotsa Kratos genom nya miljöer i den grekiska mytologin. Spelmekaniken är intakt, kontrollen känns precis lika tajt som den alltid varit. Kratos får nya vapen och magier som han i helt vanligt manér kan uppgradera i samma takt han slaktar fiender och öppnar kistor. Alltså, inget nytt under Helios.

Ghost of Sparta är vassare än Chains of Olympus. Förklaringen på det skulle kunna stavas God of War III som släpptes mellan dessa titlar. Ghost of Sparta lånar några inslag från trean och miljöerna upplevs rent allmänt som större i spelet.

Grafiken är den konstanta påminnelsen om att det inte är ett ordentligt PS3-spel man spelar. Skärmuppdateringen når bortom stjärnorna vilket hjälper mycket. Men ibland är objekten så grovhuggna att det känns som man spelar ett tidigt PS2-spel som skalats upp i HD.

Storheten når heller naturligtvis inte lika långt i jämförelse med de andra titlarna i serien. De är trots allt från början utvecklade för en bärbar konsol. Illusionen når ändå långt och båda dessa titlar är värda att spela igenom, speciellt Ghost of Sparta. Gillar man serien God of War är det värt att spana in.