Visste du att...
7.5

Crash Bandicoot: The Wrath of Cortex

Charmige Crash är tillbaka – och vi vet fortfarande inte vad en Bandicoot är för ett slags djur.

Crash Bandicoot-spelen har tyvärr aldrig varit tillräckligt bra för att komma i samma klass som Nintendos Mario eller Segas Sonic. Spelets huvudmaskot har inte heller blivit hälften så populär som det först var väntat. Kanske eftersom Crash är allt för lik den tecknade Warner Brothers-figuren Taz, den Tazmanska djävulen.

Det är Kalifornienbaserade företaget Naughty Dog som tidigare utvecklat de tre Crash Bandicoot-spel som släppts till Playstation. Nu när Crash är gör sin entré på Playstation 2 är det engelska företaget Travelers Tale som ligger bakom äventyret. Trots detta utvecklarbyte känns det ändå väldigt likt de tidigare delarna i serien. För er som aldrig tidigare spelat ett Crash-spel så bygger spelen på ett beprövat – och näst intill uråldrigt – plattformskoncept i ny 3D-förpackning. Det gäller alltså att ta sig från banans start- till slutpunkt och samla på sig så mycket föremål som bara möjligt längs vägen utan att ta skada av banans fiender och fällor.

I början av spelet är alla banor otroligt enkla att ta sig igenom och varje gång man tar sig igenom en bana vinner man en lila kristall. Sedan krävs det att man spelar om banan och samlar på sig alla hemligheter för att få banans diamant. Man får spelprocent för allt man gör och det krävs att man gjort precis allt för att uppnå 100 procent. Detta tar väldigt mycket tid och engagemang eftersom man måste lära sig varenda bana helt utantill. Dör man på slutet av en bana, när man samlat allt, krävs det att man spelar om den igen om man vill ha sin diamant.

Crash innehåller också många så kallade Minispel, vilka gör spelet mer varierat. Dessa är allt från att flyga flygplan till att ta sig igenom en bana i en Gladiatorliknande boll – en sån där som de tävlar med i TV4:as Gladiatorerna. Spelet är i fullt 3D, men kameran går inte att styra som i de flesta andra moderna spel i genren. Den är istället plisserad på en fast punkt som följer Crash bakifrån, framifrån, från vänster eller från höger. Kamerasystem kan göra vissa spelsituationer onödigt frustrerande. Banorna i spelet är alltså så gott som helt linjära.

Som namnet antyder handlar Crash Bandicoot: The Wrath of Cortex om att man återigen måste stoppa den onde doktorn Cortex från att lyckas med sina onda planer. Den här gången har Cortex tagit hjälp av några magiska masker som kallar sig ”The Elementals”. Maskerna, som alltså är trämasker som ser ut att vara hämtade ur en Afrikansk by och dess medecinman, har alla krafter från de fyra elementen. De fyra elementen är som ni kanske redan vet eld, jord, vind, och vatten. Alla masker har sin egen värld och deras banor passar in med deras element, alltså finns det is och vatten banor hos vatten masken, lava och jordbävningar hos Jord masken och så vidare.

Grafiken i Crash Bandicoot: The Wrath of Cortex är väldigt ren, färgglad och väldigt mjukt animerad, men det är aldrig häpnadsväckande på något sätt. Musiken är av gammal klassisk Crash-anda, men karaktärerna i spelet har alla fått röster av hög kvalitet vilket ger spelserien nytt liv. Alla karaktärerna blommar upp och hela storyn får på grund av mellansekvenser och den rigorösa introduktionen till vad som händer i Crashs värld en betydligt högre inlevelsefaktor.

Det här är ett underhållande spel som passar stora och små spelare av båda könen. De som är fans av de tidigare spelen kommer att även att gilla Wrath of Cortex, men en varning ska utfärdas att det är lite nyheter och mest handlar om en repetition av tidigare spel – bara större och snyggare. Har man alltså spelat sönder de tidigare spelen och letar efter nya utmaningar kommer bättre spel i genren.