Cel Damage

Spelet, som närmast kan beskrivas som en blandning mellan Twisted Metal och Cartoon Network, är ett tempofyllt actionspel som kräver snabb reaktionsförmåga. Cel Damages historia är att det i seriefigurernas värld finns en hett eftertraktad turnering där man i olika grenar kämpar mot varandra i dödliga dueller. Till sin hjälp har spelaren en bil samt olika vapen som plockas upp på banan. Starta motorerna, kalibrera siktet och förbered dig på ett spel där ”underhållningsvåld” är ett starkt ledtema.

Spelet är uppdelad i tre olika grenar, som var och en involverar vapen och vårdslöst åkande.

Smack Attack

Ett spelläge som är uppbyggd kring klassisk death match-standard. Alla är mot alla och den som får in flest ”smacks” (ungefär träffar) vinner. Inga konstigheter utan det är bara att ge sig ut på banan och visa vem som bestämmer. Spelläget är det som passar sig bäst för nybörjare.

Gate Relay

Det enda spelläget som faktiskt liknar ett bilspel. Kör igenom check points så fort som möjligt och plocka upp vapen för att sabotera för dina motståndare. Banorna har bara två check points, vilka är placerade i varsin ände, så man kan ganska fritt välja vilken väg man vill ta till målet.

Flag Rally

En variant av ”Capture the Flag”. Flaggorna har ben och springer omkring på banan. Spelarens uppgift är att samla ihop fyra flaggor och sedan ta sig till målet. Givetvis har man även här en gedigen vapenarsenal som kan ställa till det för motspelare. Flaggorna kan ibland vara knepigare att fånga än man tror, då de försöker fly när man närmar dig. Så snart man blir sprängd så tappar man alla flaggorna och får börja om från början. Flag Rally är den helt klart svåraste grenen i spelet.

Grafiken är tillverkad enligt en metod som kallas Cel-shading, vilket betyder att grafiken ser ut som en tecknad serie. Cel-shading som teknik har ju funnits sedan Jet Set Radio på Dreamcast, men har blivit lite kontroversiellt allt sedan Nintendo presenterade Zelda – eller ”Cel-da” som folk skämtsamt omnämner spelet, men till det här spelet passar det bra. Oavsett vad man tycker om stilen så måste man nog medge att Cel Damage hade förlorat mycket av sin charm ifall man hade beslutat att använda mer ”traditionell” 3D. Grafiken är inte så speciellt detaljerad, men om den hade varit det så hade det förmodligen bara blivit plottrigt istället. Texturerna är ljusa och fullbordar illusionen av att bilarna är ritade för hand istället för att vara 3D-modeller. Animationerna är av hög kvalitet och man kan bokstavligt talat se hur bilen böjer sig som en banan när den tar skarpa kurvor. Karaktärerna i bilarna är även de bra animerade och man ser hur de krampaktigt håller sig fast vid ratten i kurvorna samt gestikulerar mot motståndarna då de dundrar förbi. Animationerna som inträffar då bilen skadas är även de välgjorda. Man ser tydligt hur bilar mosas, klyvs och sprängs i sann serieanda.

Eftersom spelet inte bygger på realism så kan spelet till en början te sig lite svårmanövrerat då bilen rör sig ungefär som en geléklump bestyckad med en jetmotor. Kontrollerna är dock mycket lätta att förstå sig på, så efter lite övning känns inte styrningen så omöjlig längre. Vapnen man plockar upp siktar in sig på målet automatiskt, förutsatt att de är i linje med bilen, så siktet fungerar bra. Det enda som kräver större precision är balansen mellan gas och broms i kurvorna, detta för att kunna ta felfria hårnålskurvor i full fart. Att kontrollen är så pass enkel är till en början bra, men efter ett par timmars spelande så skulle man gärna vilja ha turbofunktioner eller liknande för att bygga på variationen i styrningen, vilket även skulle öka den taktiska biten i spelet. I övrigt så känns styrningen väldigt precis och är man van vid analoga kontroller så kan man ta kurvor med mycket god precision.

De första timmarna framför spelet är väldigt underhållande. Jag hade aldrig kört ett liknande spel förut så allt kändes väldigt nytt och spännande till en början. Efter ett tag så blev man dock till sin besvikelse varse om att spelet saknade en sak, nämligen djup. Spelet är välgjort och riktigt roligt, åtminstone till en början, men när man inser att spelet inte har mer att erbjuda än upprepande dueller på ett begränsat antal banor så sänks motivationen. Det enda som driver spelare framåt är möjligheten att låsa upp banor, vapen och karaktärer. Men även detta är en klen ursäkt att fortsätta efter ett tag. Jag hade lite problem att sätta betyg på det här spelet, det svävade mellan en tvåa och en trea. Spelet är ju välgjort, men det håller inte i längden och även om flerspelarläget förlänger livslängden avsevärt, så blir man mätt på det också med tiden. Spelet passar dock perfekt för att hyras. Om man hyr spelet över en helg så är det ganska lagom för att ha roligt i så länge hyrtiden räcker. Tycker man att spelet fortfarande är roligt efter att ha provat en helg så kan man nog fundera på ett köp. Men jag rekommenderar trots allt att prova innan man köper.