Marvel: Ultimate Alliance

Marvels hjältar är superstjärnor och en hög av dem har sina egna spel. Nu har Activision gjort som man gör i filmbranschen ibland, det vill säga samlar en hög med kända skådisar för att göra en superproduktion. Dessa brukar dock inte alls bli så bra som man kan tro när man sammansätter alla skådisarna, de i stort sett neutraliserar varandra.Marvel: Ultimate Alliance har samlat över 140 karaktärer, av vilka 20 finns spelbara från början. Av de initialt spelbara finns bland annat Wolverine, Spider-Man, Captain America och Thor. Spelaren väljer sedan fyra karaktärer som nyttjas åt gången. De går runt som ett lite lag av superhjältar och ska se till att Dr. Doom och Galactus inte får sin vilja igenom.

Som så ofta nu för tiden har det kastats in lite rollspelsinslag, vilka i princip består av att uppgradera sina karaktärer. Bättre attacker och så vidare, men det räcker för att Activision ska kalla det för ett action-rollspel. Undrar just om Need for Speed är ett racing-rollspel, för även där kan man uppgradera. I det stora hela handlar det dock om att slåss, och det gör man genom att trycka på knappar – ofta rätt frenetiskt. Självklart kommer andra inslag också, men att slåss är huvudsaken i spelet. Lyckligtvis är det ganska bra upplagt.

Något som stör mig konstant är kameran. Den tycks aldrig hamna på ett bra sätt och följer med dåligt till råga på allt. Annars är kontrollen ganska lätt, bara lära sig attackknapparna och sedan köra på. Grafiken är helt okej och man kan väl inte klaga så mycket här. Musik och effekter fyller sin funktion.

För att återknyta till början av texten. Även här har det blivit lite för mycket av det goda. Att till exempel Spider-Man svingar nät i rymden känns inte som det ska. Jag skulle hellre spela ett X-Men-spel, eller ett Spider-Man-spel. Självklart gör alla dessa superhjältar att det blir mer spännande att spela, men det räcker inte. Det är trots allt bara ett ganska simpelt spel med en lite udda kamera.