Text: Nash
Haven är namnet på en rödhårig liten pojkspoling som haft en del drömmar på sista tiden. Innehållet i dessa drömmar är tydligen av väldigt kontroversiell karaktär och Haven har uppenbarligen inte haft vett att hålla detta för sig själv då universums onde diktator Vetch tydligen retat upp sig på vår rödhårige protagoniosts nattliga tankeaktiviteter. I sann tv-spelstradition är skurken naturligtvis även barnsligt förtjust i kidnappning av unga damer, vilket raskt summerar huvudtanken bakom Haven: Call of the King; rädda flickan och universum genom att sätta en p-bot på Vetchs felparkerade diktatur.
Upplägget i Haven är av närmast plågsamt familjär karaktär. Det gäller hela tiden att samla på sig ett annat föremål för att öppna dörren till nästa bana, på vilken ännu mer samlande väntar. Tyvärr känns just samlandet i Haven väldigt omotiverat. Att hela tiden leta efter rätt antal självlysande kugghjul, glittrande fjädrar och odefinierbara svävande ljusbollar utan att egentligen veta varför är inget direkt upphetsande grundkoncept då spelet knappast kan stoltsera med utmanande fiender eller hänförande grafik. Tvärtom se Haven iögonfallande gammalt ut. Karaktärernas avsaknad av detaljer för mest tankarna till ett oputsat Nintendo 64-äventyr och designen känns milt uttryckt ofräsch då röda bakåtslickade dreadlocks, getskägg och flytväst inte är några önskvärda attribut hos en plattformshjälte som knappt verkar ha tonåren inne. Haven är onekligen en stark kandidat till årets sämst klädda spelkaraktär. Lägg till det att de flesta fientliga karaktärer dessutom ser ut att vara hämtade hur ett tidigt Turok-spel så blir kontentan ett närmast estetiskt frånstötande spel. Mario må vara fantasilöst designad (Mario fantasilös?/Red) men framstår ändå som ett under av smakfullhet jämfört med de kreatur som kommit från Travellers Tales ritbord.
Hela Haven: Call of the King präglas av en stark känsla av meningslöshet. Det är inte snyggt, det är varken nytt eller nostalgiskt och framförallt är det inte ett dugg roligt. Med nyligen släppta Ratchet & Clank och Super Mario Sunshine i tankarna känns det omöjligt att förstå vad utvecklarna över huvudtaget tänkt under skapandet av Haven. En plågsamt anonym parentes i spelhistorien som förhoppningsvis förpassas till de mörkaste delarna av rea-korgen efter jul.