I Untold Legends: Brotherhood of the Blade är det i och för sig rollspelselement, men det känns väldigt mycket som ett hack’n’slash-spel. Det är lite snack här och där, man får uppdragen och sedan går man ut och slåss. Längs vägen snubblar man över utrustning, vapen, drycker och pengar med mera som hjälper till i spelandet. Det lustiga är att spindlar som kommer emot en har vapen och pengar med mera i sin ägo, för när man eliminerat dem ploppar det upp saker man kan plocka upp. Vem kunde någonsin tro att en elak spindel gick omkring med en hög med guldmynt till exempel.
När jag lade in Untold Legends i min lånade Sony PSP, thank god för sköna polare, hade jag förväntat mig ett saftigt rollspel. Det kände jag att jag inte hade tid med riktigt, men vad ska man göra när man är enda skribenten på Hype.se som har en PSP – även om den är ett tillfälligt lån. Därför blev jag först lite lättad när jag märkte att det inte alls var ett djupt spel som krävde massor av mig, det räckte med att jag sprang runt och slog ihjäl de som kom mot mig. Ganska snabbt kände jag dock att ett mustigt rollspel hade varit susen, för det är actionspelet täcker inte alls mina rollspelsbehov. Det som det i stället är att göra mig mer sugen på att spela ett riktigt bra hack’n’slash-spel då Untold Legends landar lite mitt emellan de två genren.
Jag kan inte exakt säga vem som kommer att gilla Untold Legends bäst, de som vill ha ett rollspel eller de som söker ett hack’n’slash. Jag är kluven kring spelet, jag tycker det är kul att sitta med och bygga upp karaktären, men blir aldrig särskilt involverad i handlingen.