EA Sports har sedan lång tid tillbaka etablerat sig som en av de främsta inom sportspelens värld. Varje år kan man lugnt räkna med att en ny upplaga letar sig fram på spelhyllorna med de senaste laguppställningarna och nya finesser. Men som med de flesta andra uppföljare finner man oftast förändringar till både det bättre och det sämre, men något jag inte kan neka till är att det alltid är lika spännande att se vad nyheterna har att erbjuda.
Det första positiva som slår mig gör det redan i huvudmenyn. Förutom att man med endast ett fåtal knapptryck kan vara i full gång med en vänskapsmatch mot datorn eller en kompis, möts man av ett ganska brett utbud av spelsätt. Allt från en liten match i man-mot-man till att spela hela säsonger där du själv tar rollen som både manager, tränare och självklart även spelare när matcherna är i full gång.
Grafiken håller precis den klass man kan vänta sig av ett EA Sports-spel i dagsläget. Allting är snyggt och detaljerat men flyter ändå på väldigt bra. Spelarnas rörelser är noggrant animerade och bjuder på ganska stor variationsrikedom, något som för mig är väldigt viktigt då man annars lätt tröttnar. Kameravinkeln går som vanligt att ändra efter behag, standard är en rörlig kamera som hela tiden följer det anfallande laget. Denna vinkel fungerar oftast väldigt bra då man får en bra överblick av spelet under anfall. Dock orsakar den ibland stor förvirring när motståndarlaget själ bollen eftersom den då måste vända om ett halv varv för att följa spelet. Vanligtvis lyckas detta väldigt bra men i vissa fall blir det väldigt rörigt och det kan ibland resultera i att man lyckas ha en spelare med bollen under motståndarlagets korg utan att veta om det, för att kameran tittar åt andra hållet.
Kontrollen bjuder på en välkommen överaskning för den som spelat tidigare upplagor. Det finns nu två separata knappar för att utföra ett hoppskott respektive en dunk. Detta leder till betydligt mindre frustration än tidigare då man alltid själv kan avgöra vilket som är lämpligast. I övrigt är det mesta som man förväntar sig, den gula styrspaken på kontrollen används för att göra olika typer av finter. Något som emellanåt är väldigt frustrerande är att spelaren ofta passar till en helt annan spelare än vad man själv hade för avsikt. Detta beror på att man ofta i stridens hetta trycker den analoga styrspaken för långt och därmed tror spelaren att han skall passa långt. Oftast resulterar detta i en fullkomligt värdelös passning som nästan alltid faller i motståndarens händer.
Med NBA Live 2004 har man lyckats skapa ett spel som är verklighetstroget, men som inte blir tråkigt. Det inger känslan av att realism alltid har varit grundpelaren, men varje gång man tvingats välja mellan något verklighetstroget och något underhållande så har man valt det senare. Detta leder till att man ibland kan se en passning från egen planhalva till en spelare vid motståndarnas korg som i luften, med ryggen mot bollen, fångar och dunkar med en hand. Dylika vackra mål visas även, som brukligt är, i repris från ett flertal olika vinklar.
Jag har själv aldrig varit någon stor älskare av basket och jag har heller aldrig riktigt förstått mig på sportens regler. Men efter att ha spelat ett par matcher i NBA Live, vari jag lyckades dra på mig en uppsjö av defensiva fouls, så känner jag mig lite mer säker. Det är ett underhållande spel som förmodligen tilltalar såväl den mer rutinerade spelaren som den glade amatören, den grupp dit jag själv gladeligen sällar mig.