Driv3r

Tanner är tillbaka. Det har jag läst i många mail från presskillen på Atari. Och nog är han tillbaka. En av världens mest kända undercover-poliser. Det finns inget bra namn för undercover på svenska har jag kommit på, civilpolis låter ju inte rätt. Tanner är i alla fall en polis som infiltrerat sig själv i brottsligheten för att kunna sätta stopp för dem. Han har gjort det tidigare och han gör det nu igen. Man kan förmoda att skurkarna inte spelat de tidigare spelen i serien, då hade ju inte hans falska identitet hållit speciellt länge.

Allas vår favoritspel, Grand Theft Auto 3, har blivit genrens konung och det har pratats mycket om huruvida Driv3r kan peta ner det från tronen. Personligen tycker jag inte det är det viktigaste, det finns utrymme för fler spel än ett och ligger de i liknande nivå är det bra nog för att man måste äga båda. Activision försökte med True Crime, men det gick inte som det skulle. Spelet är bra, men inte alls vad man önskade sig. Atari har inte varit blygsamma i sin marknadsföring, gjort en specialfilm baserad på spelet och hypen har varit enorm. Nu med spelet i handen är det alltså upp till bevis för Driv3r. Är de nå bra eller?

Spelet har en gedigen presentation via filmer och ibland tror man att de som gjorde spelet låtsas att det är en film de jobbar med. Det tycker jag personligen är synd då det är ett spel och inte en film. Hade jag velat se en film, då hade jag sett en film – om ni hänger med. Väl ute på första uppdraget blir jag lite snopen över hur jassig bilen är, den är överstyrd som sjutton och reagerar för varje liten rörelse. Hade min bil, som är en Volvo om någon undrar, styrt så hade jag förmodligen totalkvaddat den för länge sedan. Att kontrollera bilen lär man sig dock, men jag kan inte påstå att det känns som jag har full kontroll över den. Väl framme vid den delen då Tanner beger sig ur bilen för at skjuta till fots, där kommer lite fler problem men de är så pass små att man lätt förtränger dem. Efter att jag snott några bilar, jorå det är lite GTA över det hela även om jag bara är en skurk på låtsas, inser jag att de har olika fysik men är lite jassiga överlag. När jag väl hittar en Lamborghini-liknade kärra så hittar jag hem, den beter sig lite mer som jag vill den ska göra. Strykjärn.

När man är ute och kör bil då är det en enorm popup på grafiken. Vägen är tom ena sekunden, för att i nästa sekund kasta upp en bil precis i den filen som du kör. Den här gubben i lådaneffekten är under all kritik. Såhär har det inte sett ut sedan jag spelade Daytona på min Saturn. Buuuuu!

Nästa steg av irritation är när jag är ute på ett vattenuppdrag. Då kliver man upp på båten genom att trycka på en knapp. Denna knapp är för övrigt den knappen som gör att man klättrar upp på bryggor om man är i vattnet. Det gjorde att avkännaren för båten är starkare är för bryggan och jag kunde inte gå upp utan hamnade i båten vid ratten. När man står vid ratten kan man inte röra sig, utan är fast och man måste trycka bort sig. I det här fallet så stod båten så till att det gick att skjuta på den och bryggan var säker. Det gjorde att jag hela tiden placerades, helt ofrivilligt, i skottlinjen och slutligen dog i stället för att ta mig upp på bryggan och eliminera mina fienden. Duktigt irriterande.

Skådepelandet mellan sekvenserna är bra. De har hyrt in några kända Hollywood-skådisar. Bland andra Michelle Rodriguez (Fast and the Furious), Michael Madsen (Kill Bill), Ving Rhames (Mission: Impossible II), Mickey Rourke (Once upon a time in Mexico) och artisten Iggy Pop. Med riktiga skådisar blir det givetvis en mer gedigen framförd historia och det är ett plus, även om jag som sagt vill a ett spel och inte en film.

Grafiskt sett, bortsett från popup, så är det ett snyggt spel. Historian är helt okej och genomförandet är av varierande klass. Det är lite för många saker som väger in och gör att jag inte blir så nöjd som jag trodde jag skulle bli. Spelet klarar inte att leverera det som utlovats och levererar viss delar på ett ganska taffligt sätt. Det gör dock inte att jag inte kommer att spela spelet till det bittra slutet. För det kommer jag tveklöst att göra. Men jag kommer också att se det som en hållplats till San Andreas dyker upp.