Text: Annelin
Är det någon som missat Dragon Ball-hypen? Inte Infogrames i alla fall, men nog önskar man att de hade gjort det. Dragon Ball är en japanska manga-serie som har slagit stort över världen. För ungefär två år sedan kom serien till Sverige. I serien följer man Son-Guko och hans vänner på många äventyr. Nu släpps ett spel baserat på Dragon Ball Z.
De spellägen som finns tillgängliga är Story Mode där man får följa Goku och hans vänner genom ett tv-serie-liknande äventyr. Duel består av en snabb match mot en datorstyrd motståndare eller en kompis och slutligen World Match som är ett turneringsläge där man slåss om fina priser bestående av kapslar. När man vinner vissa strider så belönas man med kapslar, de innehåller oftast nya attacker. Man kan sen ta bort attacker och lägga till nya, allt för att skapa en lite mer individuell karaktär, beroende på om du är en defensiv eller en offensiv spelare.
Det känns som att hur rättvis man än vill vara så blir bedömningen av grafiken lite fel. Karaktärerna är väldigt enkelt ritade, kantiga, saknar detaljer och ser allmänt sterila ut. Detta har antagligen Bandais designers gjort avsiktligt för att få spelet att likna tv-serien. Men det slutar som ett hån mot Sony som lagt ner tid och pengar på att skapa en konsol som visuellt sätt ska klara av miljarder polygoner per sekund. Den enda gången spelet bjuder på någorlunda grafiskt ögongodis är när man gör specialattacker, då bjuds man ofta på färggranna ljuseffekter, vilka i sig är snygga.
Stridssystemet är enkelt och något obalanserat, man har slag, spark och block plus en special knapp för att aktivera specialare med. De slagkombinationer som finns bygger ofta på att man trycker på samma knapp tre-fyra gånger följt av en spark. Det konstiga med detta är att i slutändan så tar detta inte mer energi av motståndaren än två välriktade sparkar. Varför använda en sex knappars kombination när man kan trycka tre gånger på spark knappen som i slut änden tar mer energi av din motståndare. Detta resulterar i att du väldigt sällan använder specialattacker.
Det finns ingen möjlighet att vare sig hoppa eller ducka, däremot kan man flyga men inte heller då kan man röra sig uppåt eller neråt. Det finns inga speciella luftattacker, vilket är dåligt då man ofta är uppe i luften och slåss. Det finns totalt 23 karaktärer med helt olika utseende men näst intill samma tekniker. Personligen tycker jag att de kunnat offra några slagkombinationer och gett varje karaktär individuella tekniker. Som det är nu så är det i princip ingen skillnad att spela som Guko och Krillin, knapptryckningarna är likadana för att göra special attacker.
Ingen pratar svenska – alla pratar japanska. Det är faktiskt ganska underhållande att höra karaktärerna skrika åt varandra på japanska. Det finns naturligtvis engelsk text så man kan hänga med i storyn.
Dragon Ball Z Budokai är ett spel som hade stor potential när licensrättigheterna skrevs över till Infogrames, men någonstans på vägen har det blivit en soppa av alltihop. Grafiken är inte det minsta snygg, men det kan jag svälja, allt för att det ska passa in i anime-stuket. Vad jag däremot har svårt att acceptera är att kontrollsystemet är kvar i 80-talet där man bara kan styra åt två håll. Dessutom kan man varken ducka eller hoppa vilket är dåligt, likaså att alla karaktärers attacker är väldigt lika varandra.
När konkurrensen är hård vad gällande beat’em up-spel med titlar som Dead or Alive, Tekken, Virtua Fighing och Soul Calibur så finns det tyvärr inget större utrymme för titlar som denna. Det verkar som om Infogrames har givit utvecklarna en kort utvecklingstid för att få ut produkten så snabbt som möjligt för att inte missa den Dragon Ball-våg som spridigt sig världen över. Är du ett stort fan av Dragon Ball-serien kan det nog vara värt att ta en titt på spelet, just för att det är Dragon Ball och att Story-läget finns med massor av handling och fighter direkt plockade från tv-serien.