Text: Silverman
Jag minns fortfarande hur skoj jag hade när jag och en kompis lirade “Microprose Soccer” till Commodore 64 för många herrans år sedan. Min kompis var en otroligt dålig förlorare och stängde helt enkelt av datorn när det var sekunder kvar av matchen han var på väg att förlora. Han hade förstås väldigt svårt att förklara sig när ilskan lagt sig men det var då jag insåg hur mycket känslor ett bra sportspel kan föra med sig. Är det då dessutom ett så gott hantverk som Pro Evolution Soccer 3 man har i maskinen, så inser man att man har en högtidsstund framför sig.
Konamis fotbollsteam har kommit väldigt långt i sina försök att föra över sporten till digital form och den senaste inkarnationen av Pro Evolution Soccer lär inte göra någon besviken. Nyheterna är många men de flesta är ganska subtila förbättringar som man märker av i långa loppet men kanske inte vid första provspelningen. De förändringar som definitivt märks är till exempel den finpustade grafiken och de suveräna animationerna. Att man överhuvudtaget lyckats ge varje spelare så pass många olika sätt att grafiskt uttrycka sig med bollen vid fötterna är helt fantastiskt. R3-spaken används flitigt för att tricksa bort motståndarna och ju bättre din spelare är desto snyggare och smidigare finter kan du utföra. Överhuvudtaget så har den där speciella ”Pro Evolution”-känslan tagit ett stort kliv framåt, det vill säga att det verkligen känns som om man spelar fotboll med riktiga människor.
En annan efterlängtad förändring är inkasten. Istället för att som tidigare styra inkastaren så styr du nu gubben som ska ta emot bollen. Ett mycket smidigt system som känns klockrent. Domarna har också fått sig en åthutning sedan sist och blåser numera av datormotståndaren i lika stor utsträckning som dig själv.
De aptrista kommentatorer som drog ner Pro Evolution Soccer 2 gör också comeback – och lyckas även nu få en att nicka till i spelsoffan. Publikljudet däremot är maffigt och det känns nästan som om publiken fått lite AI; är det Brasilien som spelar cup-final så är publiken betydligt mer engagerad än om ett par gärsgårdslag möter varandra på en mindre arena. Lösningen är således att stänga av kommentatorerna och låta publikens jubel ljuda för fulla muggar.
I sann ”Pro Evolution”-anda så saknas också de senaste spelarlistorna och i flera fall även korrekta spelarnamn – något som är förargligt men logiskt med tanke på att EA Sports köpt upp alla licenser till sina FIFA-spel. Detta brukar man ju själv kunna sitta och korrigera men det är en tidskrävande process och nu måste man dessutom låsa upp alla de olika editorerna genom ett visst antal timmars spel för att kunna placera spelarna rätt. Lite frustrerande och troligtvis är det bara de mest härdade fotballsfansen som kommer orka med detta.
Jag kan inte jämföra med årets FIFA-upplaga då jag inte spelat den än, men en av skillnaderna är avsaknaden av ett online-läge i Pro Evolution Soccer. Det är tråkigt att Konami inte bejakat de möjligheter detta ger och vi får väl verkligen hoppas att de tar sig kragen till nästa upplaga. Ändå kvarstår faktum att Pro Evolution Soccer 3 är det bästa fotbollsspel jag någonsin spelat och jag kan inte föreställa mig att någon, ens måttliga fotbollsentusiaster, skulle tycka illa om det. Mitt eget fotbollsintresse är dock just måttligt och därför har jag inte tillräcklig motivation att uppgradera mitt Pro Evolution 2 men ett online-läge hade definitivt fått mig på andra tankar. Ni som aldrig har spelar ett Pro Evolution Soccer-spel ska dock först skämmas lite men sedan springa med full fart ner till spelbutiken och handla.