Super Smash Bros Melee (SSBM) är uppföljaren till Nintendo 64-spelet Super Smash Bros och precis som alla bra uppföljare så har det allt det bästa från originalet och lägger till en hel del nya inslag och uppgraderingar. Det första man får se när man startar SSBM är en väldigt snygg filmsekvens där alla spelets spelbara karaktärer presenteras. Några av dessa är Mario, Yoshi, Bowser, Peach, Link, Zelda, Kirby, Fox McCloud, Donkey Kong och Samus Aran, men även uråldriga Ice Climbers från NES-klassikern dyker upp. Sedan får man välja hur man vill spela spelet och här finns det mycket att välja på. Spelar man ensam får man välja mellan Classic, Adventure, Event Match, Stadium och Training. Classic läget fungerar ungefär som spelläget i Super Smash Bros till Nintendo 64. Det vill säga att man får möta olika fiender efter varandra, spela några bonusbanor och även möta några hemliga bossar. Adventure är det mest nyskapande spelläget, i det får man spela olika plattformsbanor innan man möter sin utmanare. Man får börja i The Mushroom Kingdom där man måste slå sig genom Koopatroopas, Goombas och Yoshis för att ta sig till prinsessans slott, där man får kämpa mot Mario och Peach för att sedan ta sig vidare till de mörka grottorna under Zeldas slott. Detta fortsätter sedan genom ett flertal av Nintendos gamla spelfavoriter. Event Match är olika specialmatcher där reglerna i spelet ändras för att ge mera variation och utmaning, du låser upp fler och fler av dessa genom att klara av dem. Stadium ger dig tre typer av minispel. Det första är Target Test och går ut på att lyckas slå ner måltavlor under en begränsad tid. Det andra är Home-Run Contest och går ut på att man ska slå en sandpåse så långt man kan. Det sista är Multi-Man Melee och kan ses som en typ av överlevnadsläge, där det gäller att försöka besegra så många motståndare som möjligt i rad. Training, det vill säga träningsläget, talar nog för sig själv, här får man öva på sina färdigheter och studera alla spelets banor.
Vill man spela med en, två, eller tre kompisar blir spelet bara ännu bättre. Även i flerspelarläge finns det flera spelvarianter. Det första spelläget heter Melee och fungerar ungefär som ett Versus-läge, det vill säga att man möter någon, men med fler valmöjligheter än i de flesta spel av den här typen. Det andra spelläget heter Tournament Melee och med det kan man ha stora turneringar mot sina vänner – eller kanske man ska säga fiender. Det sista flerspelarläget är Special Melees och innehåller en massa olika spellägen som till exempel Giant Mode, Stamina Mode, Lightning Melee, Slo-Mo Melee, Super Sudden Death med flera.
SSBM är inget vanligt Beat´em Up-spel. Det går inte ut på att slå på sin motståndare tills deras energi är slut. Istället går det ut på att slå ut sin motståndare från banan. Spelarens energi visas med procent och desto mer man blir slagen ju högre procent får man. Sedan avgör procentsatsen hur långt man flyger – desto högre procentsats, ju längre flyger man när man blir träffad av ett slag. Skalan slutar inte vid 100 procent, den kan gå över. Man styr sin karaktär med den analoga styrspaken. Med den stora gröna A-knappen utförs vanliga slag och sparkar, drar du styrspaken åt något håll samtidigt som du trycker ned A-knappen börjas ett så kallat Smash Move att laddas. Det utförs när knappen släpps och lyckas man träffa en motståndare flyger denne iväg mycket längre än vanligt. Dessa attacker är väldigt effektiva om din motståndare har lite energi, det vill säga hög procentsats, men för att lyckas krävs det bra timing. Den lite mindre röda B-knappen används för specialattacker, till exempel Marios eldbollar eller Links pilbåge. Denna knapp går också att kombinera med en spakrörelse för ett flertal olika attacker som till exempel Samus bollbomber och Yoshis äggkast. R- och L-knapparna används för att blockera och skydda dig mot attacker och går även att kombinera med A-knappen för att greppa tag och slänga iväg en motståndare. X- och Y-knapparna används för att hoppa och alla karaktärer kan även göra dubbelhopp, vilket gör det lättare att hoppa tillbaka till banan när man bli slagen. Slagsmålssystemet i SSBM är ganska simpelt i grunden, men det finns väldigt många tekniker och knep att lära sig innan man bemästrat spelet.
Matcherna får också en extra krydda med hjälp av en mängd olika vapen och tillbehör som dyker upp här och där. Dessa kan man plocka upp när man vill och använda på olika sätt. Det finns Super Scope – Bazookan som fanns till Super Nintendo, paraplyer, bomber, Pokémon-bollar som kallar på olika Pokemon attacker, magiska stjärnor, lasersvärd, eldblommor och hammaren från det allra första Donkey Kong-spelet med flera. Banorna i SSBM är även de tagna ur karaktärernas respektive originalspel och på vissa av dem så händer det lite överraskande saker. Samus bana heter Brinstar och på den så stiger den frätande syran upp ibland så det gäller att se upp. På Fox McClouds bana så slåss man uppe på The Great Fox skeppet och ett gäng R-Wings dyker upp för att täcka Fox med lite laserskott. Nästan varenda en av de 20 fantasifulla banorna har sin egna lilla specialitet som gör matcherna på just den banan speciella.
Grafiken i SSBM är riktigt silkesmjuk och kristallklar. Yoshis näsa är äntligen helt rund och Bowsers mäktiga steg ser nu riktigt tunga ut, ja alla Nintendo karaktärer ser precis ut som man alltid önskat sig. Musiken är även den utmärkt med melodier tagna ur banornas respektive originalspel, men förbättrade till den nya konsolens högre ljudstandard. Spelet har en fenomenal livslängd på grund av det varierade flerspelarläget, men även alla hemligheter och bonusspel som går att låsa upp i enspelarläget. Det finns nästan 300 detaljerade troféer att samla på sig. Dessa kommer från många av Nintendos spel, som till exempel Wrecking Crew, Clu Clu Land, Kid Icarus, Super Mario World 2, Metroid, Pokémon, F-Zero X, och Wave Race 64.
SSBM är det första Gamecube-spelet där man får en chans att spela som Mario och trots den stora skillnaden i spelupplägg så fyller det här spelet effektivast tomrummet som Marios spelserie lämnat i och med sin frånvaro. Det här är det bästa flerspelarspelet på riktigt länge och även ett av de bästa enspelarspelen Gamecube har att erbjuda. Helt enkelt ett måste för alla som tycker om Nintendo – och vilken rättfärdig tv-spelare gör inte det?