Welcome back to the stage of history…
För många år sedan släppte Namco, skaparna av den omåttligt populära Tekken-serien, ett arkadspel vid namn Soul Blade. I detta Toshinden-liknande fightingspel fick man slåss med diverse olika vapen för att överleva de snabba och intensiva striderna. Detta spel konverterades senare till Playstation med en del uppgraderingar under det nya namnet Soul Edge. Några år senare så gjordes det en arkaduppföljare med ännu ett nytt namn som denna gång blev Soul Calibur och följdes av en enormt uppgraderad konvertering till Segas sista konsol – Dreamcast. Soul Calibur till Sega Dreamcast var onekligen en av konsolens bästa och mest sålda titlar och många har väntat ivrigt på denna fortsättning i världens mest populära vapenbaserade fightingspelsserie.
Innan jag fick mitt Soul Calibur 2 så dammade jag av mitt Dreamcast och spelade en del av det första Soul Calibur för att återfå lite av mina kära minnen. Det fick mig snabbt att inse hur pass före sin tid spelet var och hur förvånande bra det fortfarande håller sig emot dagens konkurrens på den nya generationens konsoler. När jag sedan fick min Gamecube-version av Soul Calibur 2 blev min första reaktion aningen negativ då det inte skilde sig så väldigt mycket ifrån det första Soul Calibur. Denna svaga negativitet förvandlades dock – som tur var – till ren och skär lycka när jag insåg hur perfekt justerat och genomarbetat allt blivit.
Soul Calibur 2 är alltså otroligt likt sin föregångare i grunden, men för er som aldrig spelat det kan jag förklara lite om vad det hela handlar om. Soul Calibur 2 är ett fighting-spel i full 3D. Det betyder att spelet går ut på att slå ner sin motståndare så snabbt och effektivt som möjligt medan man gör sitt bästa för att undvika dennes attacker genom att parera och röra sig på spelarenan. För att göra detta har varje spelare varsitt, eller flera, livshotande vapen till sitt förfogande, och dessa kan sin utvalde karaktär hantera på det mest professionella och stilrena utförande man kan tänka sig vilket leder till enormt spektakulära och underhållande kamper om liv och död.
Animationerna och valmöjligheterna i attacker och kombinationer är imponerande och allt är enormt lättillgängligt. Grafiken och musiken i spelet är även dessa av högsta kvalitet med snygga och varierade banor och mycket väldesignade karaktärer. Kontrollen i spelet bygger på två olika slag, en spark och en blockeringsknapp som kombineras med varandra samt styrkorset för att skapa precis det man önskar av sin kämpe med största precision. Soul Caliburs banor innehåller både väggar och stup vilket ger möjligheten att lura in sin motståndare i en återvändsgränd eller till sin död i en snabb Ring Out-seger.
Många av de välkända och populära karaktärerna från det första Soul Calibur återvänder tillsammans med de nya tillskotten så som Kilik, Mitsurugi, Ivy, Seung Mina, Rock och Voldo med flera. Till min stora besvikelse så saknas min absoluta favorit karaktär, Hwang, men till min stora glädje får jag istället spela som världens i mitt tycke största spelhjälte – Shigeru Miyamotos egna grönklädde alv Link. Detta är dock endast en företeelse på Gamecube-versionen av Soul Calibur 2, Xbox-ägare får istället chansen att spela som Tod McFarlanes seriehjälte Spawn och Playstation 2-ägare får Tekken-veteranen Heihachi Mishima. Link är utformad i sann Soul Calibur-anda och passar bra in i spelets miljöer och situationer. Han har förutom sitt mästersvärd och sin sköld även tillgång till sina bomber, sin bumerang och sin pilbåge.
Spelet innehåller förutom de vanliga spellägena så som Arcade Mode, Practice, Versus och Survival även Story Mode där man får olika uppdrag i varje strid och måste alltså göra särskilda saker för att vinna så som att slå ut sin motståndare ur ringen, att vinna över flera motståndare på rad, slå sin motståndare emot ett elektrisktstaket och annat. I detta spelläge kan man även vinna krediter som man kan använda för att köpa nya dräkter och vapen till sina karaktärer. Att spela Soul Calibur 2 mot en kompis i tvåspelarläget är precis som i andra spel av den här typen bland det roligaste. Spelet är även mycket lättillgängligt vilket gör att även nybörjare och amatörer kan ha roligt och lyckas utföra imponerande attacker utan särskilt mycket övande. Dock är detta även något som kan anses som negativt då det finns en chans att erfarna spelare inte får lika mycket övertag och därmed belöning för deras spelövande.
Soul Calibur 2 är mycket likt sin nästintill perfekta föregångare men detta borde i detta fall inte ses som någonting negativt. Detta spel tillhör egentligen inte en av mina favoritgenres, men när ett spel är så här pass bra så spelar genre ingen roll. Trots sina några brister är Soul Calibur 2 – just nu – världens bästa fighting-spel.