Text: Burre.
Ännu ett Dreamcast-spel som kommer på en ny plattform.
Redan vid tiden då Sega och Nintendo började duellera om förstaplatsen på konsolmarknaden var ett av Segas starka kort på rollspelsfronten deras Phantasy Star-serie. I takt med att åren gick och Dreamcast blev senaste skriket på marknaden så gjordes också beslutet att köra Phantasy Star-serien på internet. Spelet hette inte helt oväntat Phantasy Star Online och följdes senare upp med Phantasy Star Online 2 på samma konsol. Spelen skördade bra recensioner och mer eller mindre satte normen för hur bra så kallat Massive Multiplayer Online-spel skulle vara. I anslutning med att Sega slutade producera Dreamcast tog man även ner Phantasy Star-serven. Nu är alltså spelet tillbaka på nästa generations plattform och de som saknade tiden med onlinespel på Dreamcast kan nu glädjas åt återkomsten av PSO till Gamecube som innehåller de båda föregående episoderna.
Till skillnad från Final Fantasy och många liknande spel så är PSO ett realtidsrollspel, vilket innebär att spelaren flyttar sig runt och anfaller ungefär som i ett äventyrsspel. Det gör att spelet blir mer actionbetonat än många utav de konkurrerande spelen. Vissa föredrar att spela så medan andra tycker att det är frustrerande att inte strida i rundor.
PSO är som jag tidigare nämnt först och främst ett onlinespel men det går även alldeles utmärkt att spela utan att koppla upp på internet. Men i Gamecube-versionen har man gått ett steg längre och gjort så att man kan spela tillsammans med upp till fyra kompisar på delad skärm. På så sätt kan man som spelare uppleva äventyrande i grupp utan att behöva betala extra för att använda internet. Det man förlorar är dock att man får mindre skärmyta – såklart – samt att man går miste om det levande samhälle som brukar skapas i MMO-spel.
Trots att PSO har förflyttat sig en konsolversion så har Sega inte brytt sig om att ändra speciellt mycket i spelet. Det är i stora drag samma spel fast på en ny plattform. Endast mindre förändringar är märkbara lite här och där. En sak som de borde ha tagit sig an att ordna nu när de ändå släppte om spelet till en ny konsol var att fixa de gamla problemen med kameran och siktet. Det går ju att köra fortfarande, men det hade brister då och de lever kvar. Jag vet inte om jag inbillar mig men det känns också som om spelet är lite lättare än det var förut. Vapnen träffar aningen bättre och gör lite mer i skada. Men som sagt det kan vara inbillning.
PSO är en investering (investering är något som ger avkastning och här handlar det mest om kontinuerliga utgifter/Red). Inte nog med att det kostar att spela online, det är ett spel som kommer att ta upp mycket utav din tid och erbjuda många timmars spelande. Spelet bygger väldigt mycket på samlande av erfarenhetspoäng, letande av nya och kraftigare vapen, magier – vilka kallas tekniker – och så vidare. Det kommer förmodligen att locka samma typ av spelare som gillade Diablo II till PC när det kom eller andra liknande hack’n’slash-rollspel. Spelet är främst tänkt att spelas online, så om du inte planerar att köpa adapter eller känner några att spela spelet med så kan det finnas en risk att det kan bli långtråkigt med tiden. För er som däremot har väntat länge på ett välgjort hack’n’slash-rollspel och är sugna på att ta det stora klivet in i onlinevärlden är detta ett bra köp.