Daggmasken är tillbaka. Jag talar naturligtvis om Earthworm Jim som nu kommer med sitt andra spel till Gameboy Advance. Som så många andra titlar är det dock en konvertering av ett Snes-spel som det handlar om, den här gången är det dessutom en ganska risig sådan.
Redan vid första banan märker man att det är något konstigt med spelet. Spelet flyter inte på som man skulle vilja. Det är svårt att förklara men det känns ungefär som man spelar i slow-motion fast spelet inte går långsamt. Detta vänjer man sig vid efter ett tag men problemen är inte slut där. I plattformsspel av den typ som Earthworm Jim 2 tillhör är precisa hopp väldigt viktiga. Det visste alla. Trodde jag. Det visar sig snart att utvecklarna av Earthworm Jim 2 tillhör den ovetande minoriteten då de gång på gång envisas med att lägga in saker i förgrunden som skymmer var plattformarna börjar och slutar. Alltför ofta tar man ett steg för långt ut på grund av detta och i stället för ett tjusigt hopp slutar det med platt fall. Varken grafik eller musik imponerar, men de irriterar inte heller och är inget som man egentligen tänker på när man spelar. De gör sitt jobb helt enkelt. En av spelets sämre sidor som även borde vara en av de lättaste för utvecklarna att fixa till är sparsystemet. Liksom alltför många spel av idag, envisas Earthworm Jim 2 med att använda lösenord som sparningssystem. Det är inte heller något lätt system som i exempelvis Treasure Planet där man använder färdiga ord. Nej, här blandas bokstäver och siffror hej vilt och gör att det blir stört omöjligt att minnas ett lösenord, om man inte har ett extraordinärt bra minne.
Nog om problem nu och över till spelets positiva sidor. Till att börja med har Earthworm Jim 2 en härlig humor. Grisar som åker rutschbana och gamla tanter som faller nerför trappor är bara några av lustigheterna som möter en. Och även om jag är medveten om att den här typen av humor inte tilltalar alla, passar den mig och detta är ett rejält plus. Banorna har stor variation och man blandar in flera olika genrer såsom shoot’em up och det gamla game&watch spelet Fire. Ibland kan det emellertid gå lite för långt och man undrar vad spelet egentligen försöker vara. Det faktum att spelet dessutom är helt fritt från handling som binder ihop banorna stärker den tanken.
När jag först började spela Earthworm Jim 2 funderade jag mest om jag skulle ge spelet en etta eller ett kryss. Efter tiden växte dock spelet i mina ögon, främst tack vare humorn, och jag tänkte inte mer på att det inte är någon lyckad konvertering rent tekniskt. Visserligen finns det ingenting nytt eller särskilt speciellt med Earthworm Jim 2 men det är ett godkänt spel och det är hittills det enda som fått mig att skratta framför min GBA.