Worms 2: Armageddon

Att sätta sig och spela Worms 2 är detsamma som att sätta sig i en tidsmaskin och åka tio år bakåt i tiden. Allt är som det alltid har varit; all världens maskar är beväpnade till tänderna och vill varandra illa.

För den oinvigde är Worms ett turbaserat spel där man själv styr över ett lag maskar och ska ta kål på andra maskar. Vapnena som finns till hands är både realistiska, som till exempel en bazooka, och orealistiska, som till exempel ett radiostyrt får som kan flyga och exploderar vid minsta kollision. Serien föddes på PC och har nu fräschats till för dagens spelkonsoler.

Man kan skräddarsy sitt lag, vad alla heter, hur de ser ut, hur de pratar. Man kan skräddarsy kartan man spelar på. Nåja, nästan iallafall, en mer exakt baneditor hade jag gärna sett. Man kan skräddarsy matchernas längd, preferenser och tillgängliga vapen. Allt för att ha så roligt som möjligt.

Idén med att ha ihjäl varandra i tur och ordning funkar egentligen bättre i en soffa där kontrollen får vandra runt, än framför en datorskärm. Det hela känns så naturligt och man saknar varken mus eller tangentbord. Möjligheten att spela flera på endast en kontroll kan tyckas självklart i ett spel där man inte spelar samtidigt, men jag är tacksam och glad för det.

Flerspelarmöjligheten sträcker sig även online En tacksam utökning men spelas på egen risk då man enkelt stöter på motståndare som tar Worms på blodigt allvar. Men varför göra det? Det handlar om att ha ihjäl maskar på bästa serietidningsmanér. Det handlar inte främst om att vinna, det handlar om att få till ett perfekt kast med en bananbomb eller en lyckad bombmatta med giftig gas. Man vill tillsammans skratta åt alla tokigheter som pågår på skärmen.

Att då tvingas spela på andra sätt än med vänner i samma soffa för att få poäng att låsa upp vapen, miljöer och utsmyckningar hade man helst sluppit. Varför hålla en del av spelets innehåll på en armslängd från spelaren och tvinga en att spela en kampanj mot maskar som en dator styr? Datorer är inte ute efter att ha roligt, datorer vill vinna.

Worms 2: Armageddon är i slutändan ett kärt återseende av ett spelkoncept som stått emot tidens tad överraskande bra. Det här är inget man spelar i tjugo minuter och sedan aldrig rör igen, det tål att plockas upp igen och igen. Perfekt att dra fram när både nybörjare och gamla veteraner kommer på besök.