Första spelet till Playstation 2
Ridge Racer var det spelet som satte Playstation på kartan. Det var precis som arkadhallsoriginalet, allt var identiskt – grafik, spelkänsla och ljud. Det stod en Playstation på Megas spelavdelning och det var allt som oftast kö på att få testköra spelet. Alla var imponerade och det är inte undra på att många tog några snabba steg mot speldisken och förhandsbokade ett exemplar av Playstation. Nu har det kommit fyra olika versioner av Ridge Racer, och soppan har börjat tunnas ut rätt ordentligt. Klart att spelet är bra, men inte så värst mycket nytt i ärlighetens namn.
Det var ingen större överraskning att ett Ridge Racer-spel kom i samband med releasen av nya Playstation 2 – Ridge Racer V. För alla som någonsin har suttit timme in och timme ut och pressat varvtiderna för att få det ultimata loppet är det lite mäktigt att se samma spel – det är ju det i praktiken – med så pass mycket bättre grafik. Sedan att man känner sig som hemma med ens är ju ett jätteplus också. Köregenskaperna är samma, och bara efter ett lopp är man tillbaka i sina gamla spår.
Allt det här låter ju bara positivt. Jo, det är sant. Men, och det kommer ett men. Spelet har inte förnyats för fem öre. Det är samma spel i ny förpackning. Lite som en skönhetsoperation – utsidan är kanske yngre/snyggare – men insidan är den samma. Det gör att spelet främst riktar sig till fans av spelserien och inte till oinvigda. Dessutom har ju faktiskt spelgenren racingspel fått nya spel som har tänjt gränserna, vilket har gett nya förväntningar. Och eftersom Ridge Racer V i princip är fem år gammalt från dag ett, så kan man tänka att det inte heller uppfyller dagens konsumenters krav.